näringsliv

Bettina Kashefi och Peter Jeppsson. Foto: TT

ARBETET DEBATT. Den växande osäkerheten i världen ökar vikten av att de avtal som tecknas i årets avtalsrörelse stärker konkurrenskraften. För höga avtal hotar jobben och välfärden, skriver Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson och chefekonom Bettina Kashefi.

Jämfört med för ett år sedan då vi stod inför en omfattande avtalsrörelse har utvecklingen i omvärlden gått mot större osäkerhet, både ekonomiskt och politiskt. Inför detta års stora avtalsrörelse är det viktigare än på länge att parterna tecknar avtal som kan stärka vår internationella konkurrenskraft.

Uppenbara orsaker till den ökade osäkerheten är Storbritanniens planerade utträde ur EU och Donald Trumps tillträde som president i USA. Vi vet ännu lite om vad som väntar, men svårförutsägbarhet i sig brukar påverka ekonomier negativt. Frihandel och ekonomisk öppenhet hotas av ökad protektionism och flera länder brottas i dag med svag produktivitetsutveckling.

När vi går igenom tillgängliga data för 2016 kan vi konstatera att prognoserna som gjordes för svensk tillväxt i början av förra året ser ut att träffa ganska rätt. För den globala tillväxten är prognosmissarna dock större. Den globala tillväxten har nedreviderats under en rad år – förra året är inget undantag.

Såväl internationella prognosmakare – OECD, IMF och EU-kommissionen – som svenska myndigheter som Riksbanken och Konjunkturinstitutet har för 2016 reviderat ner tillväxten i den globala ekonomin med cirka 0,3–0,4 procentenheter mellan hösten 2015 och hösten 2016. Framför allt är det amerikansk tillväxt som har blivit lägre än i tidigare bedömningar men, om än i lägre grad, har även Europa utvecklats sämre.

Att den globala ekonomin inte växer som förr kan komma att påverka svenska exportmöjligheter. När tillväxt, investeringsvilja och produktionstakt på våra exportmarknader inte ökar som vi är vana vid försvåras utsikterna för svenska företag att sälja sina produkter och tjänster utomlands. Konsekvenserna riskerar bli färre jobb i Sverige.

Riksbankens mycket expansiva politik har bidragit till en dopad svensk kronkurs. Växelkurser varierar över tid och när kronan framöver stärks gentemot andra valutor kommer det att medföra en försämrad konkurrenssituation. Allt detta bidrar till ökad osäkerhet för våra exporterande företag.

Den allt hårdare internationella konkurrensen blir allt tydligare för svenska företag – och den påverkar inte bara exportsektorn. Såväl företag inom handel och besöksnäring som transport- och byggsektorn, som ibland beskrivs som skyddade hemmamarknader, märker av den konkurrens som industri- och tjänsteföretag möter utomlands. I kampen om marknadsandelar kan inte höjda kostnader tas ut i höjda priser. Fler företag i fler länder kan i dag leverera motsvarande kunskap och kvalitet som våra svenska företag, men till en lägre kostnad.

I Sverige är kostnaderna för arbetskraft bland de högsta i Europa. Jämför vi med övriga EU-länder är det bara Danmark och Belgien som har högre arbetskraftskostnader. Dessutom har kostnaderna för arbetskraft ökat snabbare i Sverige än i många stora konkurrentländer, till exempel Tyskland och Storbritannien. Ytterligare jobb riskerar att försvinna om vi år efter år fortsätter så.

Sveriges ekonomi är beroende av att företag kan exportera sina varor och tjänster till andra länder. Vi är ett litet land, med begränsad inhemsk marknad, vilket gör att vår tillväxt och välståndsutveckling avgörs av företagens möjligheter att hävda sig på internationella marknader.

Därför måste parterna på arbetsmarknaden framför allt ta hänsyn till vår omvärld – och konjunkturen i de länder vi exporterar till snarare än svensk konjunktur – när de i avtalsrörelsen förhandlar om lön och andra villkor. I annat fall riskerar produktion och sysselsättning att tvingas bort från Sverige. Mot denna bakgrund har den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönenormerade roll för hela arbetsmarknaden.

Exporten har historiskt varit Sveriges motor för jobb och välfärd. Sedan början av 1990-talet har exporten som andel av BNP vuxit i betydelse, från att stå för en knapp tredjedel till närmare hälften av Sveriges totala ekonomi. De senaste åren, i synnerhet sedan finanskrisen 2008, har vår export dock inte ökat i sådan utsträckning som hade kunnat vara möjlig.

Exportmarknaderna har vuxit mer. Tolv av de senaste 16 åren har Sverige tappat exportmarknadsandelar. Ser vi till jobben har det till exempel i tillverkningsindustrin bara de tio senaste åren försvunnit över 100 000 jobb.

Osäkerheten i omvärlden har ökat och hoten mot förbättrad global tillväxt är många. Det riskerar att drabba svenska exportföretag som pressas både utifrån av den allt hårdare internationella konkurrensen och inifrån av höga svenska lönekostnader. Blir avtalen i årets avtalsrörelse alltför höga hotas jobb och välfärd i Sverige.