LÄS OCKSÅ Almegas krav: Flexpension ska vara individens beslut

Arbetet kan avslöja innehållet i det helhetspaket om flexpensionen som blev klart i slutet av januari. Ett område där många väntat spänt på resultatet är vilka anställningsformer som ska vara tillåtna. I dag varierar anställningsskyddet från bransch till bransch.

I en del branscher har tjänstemän och ingenjörer haft ett ganska starkt skydd mot tillfälliga anställningar. Så kallad allmän visstidsanställning har inte kunnat användas, sedan en dom i Arbetsdomstolen 2015 slagit fast att bara de visstidsanställningar som anges i kollektivavtalet mellan facket och Almega är tillåtna (målet gällde mediebranschen). I andra branscher, som telekom, har utrymmet för tidsbegränsade anställningar varit stort, eftersom kollektivavtalen inte inneburit några begränsningar. Där har allmän visstidsanställning fått användas fullt ut, med anställningar så korta som en dag i taget.

I och med uppgörelsen om flexpension skapas gemensamma regler för alla tjänstemän i tjänstesektorn. Det blir en ”uttömmande reglering” för att citera uppgörelsen – de anställningsformer som finns i las gäller alltså inte. Tidsbegränsade anställningar blir tillåtna vid vikariat, säsongsarbete och för den som fyllt 65 år, skolungdomar och doktorander.

Till det kommer ”avtalad visstid”, en anställningsform som normalt ska omfatta minst sju dagar. Det går visserligen att komma överens om kortare tid, men om facket anser att den möjligheten missbrukas kan facket – efter lokal och central förhandling – dra in arbetsgivarens möjlighet att göra sådana anställningar.

LÄS OCKSÅ Högt pris för flexpension

När en anställd haft vikariat och ”avtalad visstid” i sammanlagt mer än 36 månader under en femårsperiod övergår anställningen i en tillsvidareanställning. Det kan jämföras med motsvarande regel i las, som medgivit två års vikariat och två års allmän visstidsanställning under en femårsperiod.

– Det går inte att säga generellt om flexpensionspaketet stärker eller försvagar anställningsskyddet. Det måste bedömas från bransch till bransch, eftersom kollektivavtalen har sett olika ut, säger en facklig källa med insyn i uppgörelsen.

– Att reglerna blir enhetliga är däremot en fördel. Det blir enklare att utbilda chefer och fackligt förtroendevalda.

Många tjänstemän förväntas vara tillgängliga på sin fritid, men exakt vad den skyldigheten innebär har inte varit glasklart. I paketet om flexpension definieras tre sorters beredskapstjänst.

• Beredskapstjänst A innebär att tjänstemannen ska vara anträffbar ”via ett mobilt verktyg” för att kunna arbeta.

• Beredskap B betyder att tjänstemannen ska vara redo att komma till arbetsplatsen inom en timme.

• Beredskap C att hon eller han ska vara redo att inställa sig i hemmet för att arbeta.

LÄS OCKSÅ Industrin uppskattar inte Almegas ”följsamhet”

Beredskap ska schemaläggas så att den ”inte oskäligt belastar enskild tjänsteman”.

Ersättningen vid de olika formerna av beredskap uttrycks som andelar av månadslönen (högavlönade får alltså högre ersättning). Den varierar beroende på tid på dygnet och mellan vardag och helg. Vid en månadslön på 30 000 kronor varierar ersättningen från drygt 17 kronor i timmen vid beredskapstjänst A på vardagar till drygt 85 kronor vid beredskap B på storhelger, nivåer som är ganska jämförbara med de krontal som gäller vid beredskap i exempelvis Sekos avtal för telekombranschen.

LÄS OCKSÅ Läs hela det interna PM:et från Almega här

Uppgörelsen om flexpension innehåller också en förhandlingsordning och en vägledning för parterna när de kommer överens om avsteg från lagens turordningsregler då anställda sägs upp på grund av arbetsbrist. Vägledningen är främst ett förtydligande av omställningsavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Flexpensionspaketet ska nu tas in i kollektivavtalen för varje bransch. Branschvisa förhandlingar pågår som bäst, och därför är parterna ovilliga att kommentera. De ska vara klara den 22 februari, så att flexpensionsfrågan är avklarad innan de ”vanliga” avtalsförhandlingarna inleds den 1 mars.

LÄS OCKSÅ Därför bråkar Almega och facken om pensioner

Seko kan stoppa

• Unionen och Sveriges Ingenjörer har slagits i flera år för att få flexpension. Men när frågan närmar sig sin lösning kan LO-förbundet Seko få en viktig roll.

• Sekos medlemmar i bland annat Telia Company, Eltel och andra telekomföretag har så kallade medarbetaravtal, som är gemensamma för arbetare och tjänstemän. Totalt kan uppemot 7 000 Sekomedlemmar påverkas om flexpension införs i Almegas medlemsföretag.

• Om inte alla berörda parter senast den 22 februari enas om att ta in flexpensionspaketet i sina avtal faller hela uppgörelsen. Eventuellt kan Seko alltså ha makt att stoppa flexpensionen.