STOCKHOLM 20160211 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) efter en presskonferens p Stockholms Universitet p torsdagen. Nyanl‰nda l‰rare ska f ett snabbspÂr fˆr att komma ut i svenska skolor fˆr att undervisa. Foto: Erik Nylander / TT / kod: 11540

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S). Foto: Erik Nylander/TT

Elva länder har hunnit före. Nu vill regeringen godkänna ILO:s protokoll från 2014 om tvångsarbete som ställer hårdare krav på både förebyggande arbete och handlingsplaner för de medverkande länderna.

Arbeten med slavliknande förhållanden blir allt vanligare i Sverige. Enligt polisen jobbar omkring 5 000 personer under sådana villkor i landet och det finns en direkt koppling mellan utnyttjande och antalet papperslösa. Det berättade Arbetet i maj förra året.

2014 antog den Internationella arbetsorganisationen (ILO) ett tilläggsprotokoll till sin konvention om tvångsarbete från 1930. Den ursprungliga konventionen har skrivits under av större delen av världens länder – 177 stycken. Tilläggsprotokollet har dock bara undertecknats av elva länder och trätt i kraft i tre: Niger, Norge och Storbritannien.

Men snart kan ännu ett land läggas till listan. Regeringen beslutade under torsdagen att lägga fram en proposition till riksdagen om att godkänna protokollet. Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är ratificeringen viktig, både som en signal till omvärlden men också för Sverige.

– Även om det inte är jätteproblem för Sverige är det viktigt att vi också gör saker så vi inte får en utveckling där det växer fram ett skuggsamhälle, säger hon.

Regeringen gör bedömningen att Sverige redan lever upp till kraven i protokollet och det därför inte ligger några problem i att godkänna det.

– Den bedömningen vi gör är att vi redan har lagstiftning och insatser på plats så i den meningen förändras inte den svenska verkligheten, säger Ylva Johansson.

Om riksdagen godkänner protokollet, vilket Ylva Johansson tror, kan det, enligt henne, vara på plats innan halvårsskiftet. Men hon menar också att det finns mer att göra på området.

– Det handlar inte nödvändigtvis bara om tvångsarbete utan också om de som utnyttjar människor på arbetsmarknaden på andra sätt. Vi fortsätter med frågor om  personalliggare och ändringar av Lex Laval till exempel. Det finns en lång rad frågor och vi behöver jobba med för att täppa de hål som finns, säger hon.

LO har länge krävt att Sverige också ska ansluta sig till protokollet. Enligt Oscar Ernerot, ombudsman på LO:s internationella enhet är det helt enkelt en uppdatering av den gamla konventionen till moderna förhållanden.

Områden som trafficking och migrantarbete läggs till och medlemsländer blir också skyldiga att utföra ett förebyggande arbete mot tvångsarbete. Exempelvis måste alla länder producera handlingsplaner. Både migranter och papperslösa får också en rätt att pröva sina ärenden i domstol.

Enligt Oscar Enerot skulle ett godkännande från Sverige betyda mycket, inte minst ur ett internationellt perspektiv.

– Det största problemet med slavar finns kanske inte i de nordiska länderna men det blir en signalverkan till de länder där det verkligen är problem. Den blir starkare ju fler som undertecknat dokumentet.

Men han tror ändå att ett undertecknande skulle påverka också Sverige.

– Delen som handlar om förebyggande arbete och handlingsplaner skulle påverka. Men den rättsliga delen skulle också stärka individens rättigheter, säger han.

Hur ser du på situationen med tvångsarbete i Sverige i dag?
– Allt är relativt men det förekommer absolut. Det finns i olika branscher och är alltid väldigt svår att mäta. Vi kan se det på Handels och Restaurangs områden. Vi har också sett det när när det gäller bärplockning och för besättningsmän på fartyg.

Hur ser tvångsarbetet ut?
– Det grundläggande är att man inte har möjlighet att påverka sin egen arbetssituation, att man inte är fri att gå till och från jobbet som man vill. Du kan vara inlåst i kontrakt där boende och lön styrs helt av arbetsgivaren. Så fort du försöker förbättra din situation blir det hot om våld eller andra repressalier. Det handlar inte om kedjor utan om situationer man inte kan ta sig ur, säger Oscar Enerot.