För tolv år sedan var Annika Strandhäll nära att drabbas av utmattning. Hon hade lokalfackliga uppdrag, födde sitt första barn, och ville göra allt på samma gång. Sedan dess har hon lärt sig att koppla av när luckor i kalendern står tomma, även med titeln minister, som innebär att hon alltid är i tjänst.

Men verkligheten utanför socialdepartementets fönster är mörk. Ungefär 200 000 svenskar är just nu sjukskrivna. På bara några år har andelen stressrelaterade sjukskrivningar mer än fördubblats. Tiotals miljarder kronor rinner ur statens kassa årligen.

I augusti drog Annika Strandhäll tillbaka sitt kritiserade förslag om hälsoväxling, där arbetsgivarna skulle betala en del av sjukskrivningen från dag 91. Nu förlitar hon sig på tre avsiktsförklaringar, från stat, kommun och landsting, och privat sektor, där de lovar att råda bot på höga sjuktal.

– Vi har precis haft uppföljande möten med parterna. Ett par saker som jag särskilt skulle vilja lyfta fram som viktiga, inte minst för kommun- och landstingssektorn, är att man måste skapa ett aktivt hälsofrämjande arbete och en uppföljning av sjuktalen på en mer strategisk nivå än vad som funnits tidigare.

Ni ska följa upp med samtal med parterna varje halvår för att se att det fungerar. När måste de visa resultat?
– Nu.

Deras avsiktsförklaringar kom efter sommaren och du vill se resultat nu?
– Ja. Det här är en deal vi har gjort. Vi har dragit tillbaka en färdig lagstiftning som till och med hade varit i lagrådet till förmån för det här åtagandet som arbetsmarknadens parter har gjort. Visst, avsiktsförklaringarna kom efter sommaren, men regeringen har arbetat med sjukskrivningsfrågan från dag ett och haft löpande dialog med parterna från hösten 2014.

Om du inte ser en förbättring om ett halvår, vad händer då?
– Då kommer vi att fundera på vilka fler politiska verktyg vi kan använda för att se resultat.

Foto: Anna Simonsson

Kan man ge sanktioner till arbetsgivare?
– Det kan man absolut göra.

Försäkringskassan införde en praxisskärpning från 1 november som innebär att omprövning av sjukpenning görs för varje nytt läkarintyg. Enligt JO ska omprövning ta endast sex veckor men i dag finns fall där det tar 25 veckor. Vad säger du om detta?
– Det bygger på två domar, från 2012 och 2013, som innebär att Försäkringskassan anser att det är mer rättssäkert med en ny prövning vid varje nytt sjukintyg. Men det är klart att alla inser vilken administrativ börda det innebär både för Försäkringskassan och för den enskilde.

Hur kan man garantera att människor får inkomst under omprövningsperioden?
– Ja, det är det som blir problemet. Man riskerar att människor hamnar i en situation då de inte får någon ersättning under en period och det är också därför vi har valt att väldigt snabbt tillsätta en intern arbetsgrupp. Vi ska följa upp detta och vi är beredda att förändra lagstiftningen om det behövs.

Till 2020 har ni som mål att minska antalet sjukdagar per år och svensk från tio till nio. Sätts det då inte också press på enskilda läkare och handläggare på Försäkringskassan?
– Nej. Det är därför vi har infört ett åtgärdspaket med 25 olika åtgärder som riktar sig till alla parter, kommun- och landsting, hälso- och sjukvård, arbetsgivare, och Försäkringskassan.

Siffror från Inspektionen för socialförsäkringen visar att män har längre sjukskrivningar än kvinnor för samma diagnos, i genomsnitt 2,8 dagar. Vad tror du att det beror på?
– Man blir helt galen, ärligt talat. Inspektionen för socialförsäkringen har inget bra svar utan säger att det behövs mer forskning. Jag tror att man tar män på mer allvar när de kommer och säger att de är sjuka. Jag kan inte befästa det i någon forskning, men det är vad jag med min erfarenhet skulle anta är vad vi ser.

Foto: Anna Simonsson Klicka på bilden för att se den större

Går det att lagstifta om företagshälsovård?
– Ja, det går. Men till exempel har alla kommuner och landsting redan företagshälsovård i dag. Frågan är i stället vilken typ av företagshälsovård de erbjuder.

Om du fick önska – hur skulle en sådan se ut?
– Att det avsätts ordentligt med resurser så att man kan jobba offensivt med förebyggande arbete och med hälsofrämjande insatser. Inte bara att man ska komma och cykla någon gång per år och ta något blodprov. Om det finns en väl fungerande företagshälsovård så känner den arbetsplatsen väl och kan snabbt gå in och ta hand om konflikter.

Sverige behöver fler än 100 000 undersköterskor kommande år, liksom tiotusentals sjuksköterskor och lärare. Hur är det överhuvudtaget möjligt att få till en bättre arbetsmiljö när det fattas så många?
– Ja, det är det som är det absurda. Där vi har haft flest sjukskrivningar under lång tid är på de politiskt styrda arbetsplatserna i det här landet. Kommuner och landsting lägger 20 miljarder kronor per år bara på det faktum att man har så hög sjukfrånvaro. Och man har inte sett detta som ett problem.

Vad oroar mest?
– 2003 var vi världsmästare i sjukskrivning. Då handlade det väldigt mycket om kvinnor 55 plus som aldrig kom tillbaka till arbetsmarknaden igen. I dag syns samma markörer, det är fortfarande kvinnor, fortfarande offentlig sektor och fortfarande psykisk ohälsa. Det som skiljer, och som är bekymmersamt, är att sjukskrivningarna har krupit ned i åldern. Nu är det kvinnor mitt i livet.

Annika Strandhäll om:

… arbetsmiljön på socialdepartementet:
– Vi arbetar medvetet med att ha en positiv inställning. Vi har kul ihop. Det är en speciell miljö på regeringskansliet. När jag klev in här för ett par år sedan konstaterade jag först att det är väldigt hierarkiskt, men det kan man ju också arbeta för att förändra.

… sömn:
– Jag måste sova. Jag går och lägger mig klockan nio och går upp halv sex. Vissa människor klarar sig på sex timmars sömn men jag gör inte det.

… bemötandet efter att ha blivit kallad hora av moderatpolitikern Delmon Haffo:
– Jag har fått ett tydligt stöd från kollegor, personer från andra partier och från allmänheten. Finns det minsta lilla tillstymmelse i detta som gjorde att några av oss vaknade till och reflekterade över tonen hur man uttrycker sig så är jag glad för det.

Annika Strandhäll

Titel: Socialförsäkringsminister.

Ålder: 42.

Karriär: 2005 blev hon ordförande för SKTF i Göteborg. 2008 valdes hon till andra vice förbundsordförande och 2011 utsågs hon till ny förbundsordförande i SKTF som senare bytte namn till Vision.