Vänd på telefonen för att se klippet i helbild.

”Vi måste knappa in en halv procentenhet per år för att klara det” säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson om målet att halvera skillnaden mellan kvinnors och mäns löner. Han konstaterar att årets satsning inte räcker då, men ser den som ett steg på vägen.

LÄS OCKSÅ LO:s lönesatsning: liten effekt på löneskillnader

Arbetet har visat att LO:s låglönekrav inför avtalsrörelsen har mycket marginell effekt på lönegapet mellan kvinnor och män. I vårt exempel minskar skillnaden mellan ett restaurangbiträdes och en maskinoperatörs löner med 0,11 procentenheter. Den inhämtningen riskerar sedan att raderas ut av att maskinoperatören har större chans än restaurangbiträdet att få löneökningar utöver avtalet.

– Nej, inte på sikt, svarar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson på om det är tillräckligt med en sådan inhämtning.

– Vi har ju sagt att vi ska halvera skillnaden mellan män och kvinnor till 2028. Vi måste knappa in en halv procentenhet per år för att klara det. Och då är ju 0,1 för lite, fortsätter han.

LO:s mål är att lönegapet mellan kvinnor och män ska krympas från tolv till sex procent till år 2028. Torbjörn Johansson menar å andra sidan att man också måste räkna med den satsning på undersköterskor som kom till genom Kommunals avtal från i våras, att den spär på utvecklingen lite.

Vidare betonar han att man även ska arbeta med frågor om anställningsförhållanden, att kvinnors löner påverkas om de får tryggare villkor. Men han säger samtidigt att alla är medvetna om att tempot måste öka om målet till 2028 ska nås.

– Sedan prövar vi också en ny modell här, vi måste se hur den slår. Vi måste pröva om den får den effekten vi vill, säger han.
Han syftar på att låglönesatsningens utformning skiljer sig mot tidigare satsningar.

LÄS OCKSÅ Svårt få gehör för krontalsmärke

I våras visade LO-rapporten ”Vägen mot sammanbrottet” att tidigare satsningars effekt på lönegapet mellan könen gått om intet. Dels har löneökningar utöver de avtalade, löneglidning, i mansdominerade förbund raderat ut kvinnornas inhämtning. Dels har kvinnodominerade förbund fått avstå annat i sina avtal för att få större lönepåslag.

Är det större sannolikhet att den modell ni testar nu ger effekt?
– Två saker talar för det. Det ena är att löneglidningen har per definition gått ner, nästan helt avstannat faktiskt, säger Torbjörn Johansson.

Den andra omständigheten han lyfter fram är att LO nu ska driva gemensamt att förbund med låga löner inte ska behöva avstå annat i sina avtal för att få del av låglönesatsningen.

Kritiska röster på arbetsgivarsidan har hävdat att man då överger industrinormen, eftersom det skulle innebära olika stora procentuella ökningar av lönekostnaderna i olika branscher. Torbjörn Johansson avfärdar detta, han menar att variationerna inte är av den storleken att det rubbar normen.

Men är er egen låglönesatsning så liten att det inte spelar någon roll?
– På nationell nivå spelar det ingen roll, det här bringar inte nationen i någon kris. Men för den individ som får mer pengar är det här riktiga pengar. Det är värt något.