Henrik Stridh, Kommunals huvudskyddsombud, vid stationen för elektronikavfall, där det mest stöldbegärliga godset ligger. En del av personalen vägrar stå vid stationen, på grund av de många hotfulla incidenterna. Foto: Jesper Klemedsson

Henrik Stridh, Kommunals huvudskyddsombud, vid stationen för elektronikavfall, där det mest stöldbegärliga godset ligger. En del av personalen vägrar stå vid stationen, på grund av de många hotfulla incidenterna. (Klicka på bilden för att se den större) Foto: Jesper Klemedsson

Tjuvar dödshotar anställda på återvinningscentraler för att tvinga till sig datorer, bilbatterier och annat värdefullt avfall. Numera har personalen i Bunkeflo personliga överfallslarm.

Nyss hade Andro ett arbetspass på tretton timmar på återvinningscentralen i Bunkeflo, nära påfarten till Öresundsbron i sydvästra Malmö. Han stod placerad vid stationen för inlämning av elektronikavfall och gamla bilbatterier; hett eftertraktat avfall för den som vill tjäna pengar. Det går exempelvis att utvinna ädelmetaller ur kretskort.

Samma bilar hann komma runt 15 gånger under Andros pass. Han och kollegorna vet precis vilka de är, de känner igen fordonen som ofta är avställda och saknar giltiga registreringsskyltar.

När de protesterar mot att föremålen fraktas bort bemöts de av ord som att ”du ska dö”, ”vi vet var du bor” och ”vi väntar på dig utanför”. Men de har genom arbetsgivarens kurser i självriskbedömning, som numera är obligatoriska och hålls regelbundet, fått lära sig att inte fortsätta konfrontera.

Det finns inte mycket de kan göra. Mer än att skriva en avvikelserapport och möjligen ringa ett vaktbolag om det visar sig att tjuvarna återkommer.

– Numera jobbar vi av säkerhetsskäl alltid fyra stycken tillsammans, det här är Skånes största- återvinningscentral. Och vi går alltid hem i samlad trupp när vi stänger klockan 20 på kvällen, så att det inte ska hända någon något, säger Andro.

Han heter egentligen något annat. Men varken Andro eller hans kollegor vill skylta med sina riktiga namn. De vill inte ens ställa upp på bild bakifrån, med uppfälld huva på de neongula jackorna.

– Nej, vet du. Även om inte ansiktet syns, kan de känna igen min kroppsbyggnad och bli arga för att vi pratar om det här. Det kan bli än mer bråk, säger Andro.

Det har gått så långt att vissa av kollegorna vägrar att stå här vid elektronikinsamlingsstationen, berättar han. Trots att det finns ett system där personal ska rotera mellan de olika stationerna inom centralen varje dag, som ett sätt att få omväxling.

– En del är helt enkelt för rädda och föredrar de lugnare stationerna för trädgårdsavfall eller kartong. Det måste man respektera, säger Andro.

Inlämnade bilbatterier och datorer sprayas orange för att det ska synas att de kommer från återvinningen, om tjuvar försöker sälja dem.  Foto: Jesper Klemedsson

Inlämnade bilbatterier och datorer sprayas orange för att det ska synas att de kommer från återvinningen, om tjuvar försöker sälja dem.  Foto: Jesper Klemedsson

Själv är han luttrad. Han berättar att han jobbade inom militären i sitt ursprungsland och nu är han dessutom en av polisens volontärer på sin fritid. Han säger att det mesta rinner av honom, att han har tränat psyket.

– Men vissa av mina kollegor känner ständig oro och sover dåligt, bland annat.

Branschorganisationen Avfall Sverige genomför just nu en enkätundersökning som gått ut till samtliga kommuner. Den ska kartlägga hur vanligt det är med inbrott, stölder, hot och våld och hur utsatta de anställda på återvinningscentraler runt om i landet är.

Men Andro, hans kollegor och Kommunals huvudskyddsombud Henrik Stridh som också är här i dag, behöver inte vänta på några enkätresultat.

De vet redan att detta är vardag åtminstone för dem och övriga kollegor på centralerna inom Sysav, bolaget som ansvarar för 16 återvinningscentraler i 14 olika kommuner i södra Skåne.

– Vi ser detta varje dag. Risken är att man till slut bara rycker på axlarna, att det blir normaliserat. Men som facklig representant tar jag detta på största allvar. Det är oacceptabelt och därför ska allt anmälas, säger Henrik Stridh.

Han uppmanar medlemmarna att alltid skriva avvikelserapport när något inträffar.

– Sedan görs det ändå inte alltid, tyvärr.

Fyra gånger om året är Henrik Stridh på skyddsrond på de olika centralerna i regionen. Häromveckan var han i Trelleborg. Under de fyra dagar han var på plats hade centralen nattliga inbrott tre gånger.

– Vi för samtal med polisen, men de har ju bristande resurser och kan sällan prioritera detta. Jag fick dem att sitta på span tre timmar i Trelleborg förra veckan, men just då hände tyvärr ingenting.

sop-4

Henrik Stridh, Kommunals huvudskyddsombud. Foto: Jesper Klemedsson

Någon gång har polisen lyckats ta tjuvarna på bar gärning, berättar Henrik Stridh. Men när brotten väl ska lagföras blir straffet milt, i nivå med snatteri.

Värdet på begagnad elektronik räknas nämligen bara till några kronor kilot. Det gör att det blir ringa böter, trots att man hittar hela bagage fulla med gamla bilbatterier och laptops.

Påföljden borde därför ses över, tycker både Henrik Stridh och Patrik Lövgren, som är områdeschef på Sysav och samordningsansvarig för alla återvinningscentralerna.

– Främst handlar det om miljöaspekten. När människor lämnar in något till oss förväntar de sig att det tas om hand på rätt sätt. Det handlar också om att till exempel en inlämnad dator inte ska hamna i orätta händer, säger Patrik Lövgren.

I vintras bad han de anställda att anteckna vad de bevittnade, för att få något slags underlag. Bara mellan den 15 januari och 15 februari, en period då det är lågsäsong på återvinningscentralen, såg medarbetarna fem hundra olika stöldförsök.

– Man bevittnade dessutom 5 600 fall där personer som egentligen kom från företag utgav sig för att vara privatpersoner. Företagare måste betala. När våra medarbetare påtalar det kan det tyvärr bli konflikt, säger Patrik Lövgren.

Andro står nu och sprayar gamla bilbatterier och dataskärmar med orange färg, så att det ska synas att de kommer från en återvinningsstation om de blir stulna.

– Kanske hjälper det lite. Fast tjuvarna tar dem ändå, muttrar Andro.

Han berättar att de länge har försökt få hit övervakningskameror. Men Länsstyrelsen sa nej, efter att ha utrett det hela i ett och ett halvt år, med argumentet att det skulle vara integritetskränkande.

I stället har Sysav försökt komma runt frågan genom att köpa in portabla övervakningskameror, för sådana behövs nämligen inga tillstånd. Men de blev snabbt stulna och det är dyrt att köpa in nya.

Andros kollega Gunilla ansluter till samtalet. Ändå har hon samtidigt stenkoll på vad som händer runt omkring och hojtar plötsligt högt till några besökare att de lämnar mjukplast i fel behållare.

– Det där är väl ingen hårdplast heller, ropar hon argt.

Gunilla tar de flesta konflikter, säger Andro. Hon är bäst på det. Tydlig, rak, orädd. Numera har samtliga medarbetare personliga överfallslarm som går direkt till ett vaktbolag.

– Men det har jag ännu inte behövt använda, de ser väl att mig ska man inte mucka med. Ibland blir jag så arg att jag vill köra trucken på dem. Men det gör jag förstås inte, säger Gunilla.

Foto: Jesper Klemedsson

Foto: Jesper Klemedsson

I våras hann en kollega på en annan central precis ducka mot ett slag riktat mot huvudet. Det är den värsta incidenten Henrik Stridh hittills har fått hantera.

– Han går i terapi nu. Det är inte lätt att känna trygghet på jobbet efter en sådan händelse.

Andro och Gunilla tror att bästa lösningen skulle vara att sätta upp bom och vaktkur vid infarten till återvinningscentralen. Att alla som körde in var tvungna att identifiera sig. Det finns på flera andra centraler runt om i landet. Patrik Lövgren säger att Sysav just nu undersöker en sådan lösning, han hoppas att det ska kunna införas innan sommaren.

– Det skulle kunna stoppa en del, men inte allt. Vi har dessutom alla andra kunder att tänka på.

De som så återkommande begår brott och hotar är nämligen bara en liten klick, betonar Patrik Lövgren. De allra flesta besökare är trevliga och nöjda.

– De är ju alla de mötena som gör att våra medarbetare trivs och stannar så länge. Ett passersystem måste därför fungera fullt ut, så det inte bildas köer och frustration vid bommarna. Det kan ställa till nya problem.

Tora Villanueva Gran

Avfallsbranschen

• Avfall Sverige är en nationell bransch-organisation inom avfallshantering och återvinning. För mer info se avfallsverige.se

• Medarbetare på återvinningscentraler runt om i Sverige kan, beroende på bland annat driftsform, vara organiserade inom såväl Kommunal som inom Transport eller Metall.

Säkerheten kartläggs i samtliga kommuner 

• Samtliga Sveriges 290 kommuner har fått en enkät som ska kartlägga hur stort problemet med brottslighet är på landets återvinningscentraler.

• Branschorganisationen Avfall Sverige står bakom undersökningen, där målet är att ta reda på hur utsatta de anställda är.

• Man vill också hitta goda exempel på hur återvinningscentraler kan jobba förebyggande.

• Resultaten ska vara klara i mars nästa år.