En utmaning att bestämma värdet

Att köpa eller sälja bostad är för de flesta våra absolut största affärer. Det handlar om avgörande skeden i livet och då vill vi att det ska bli bra. Pia-Lotta Svensson är fascinerad av psykologin i jobbet som fastighetsmäklare på Södermalm i Stockholm. 

– Jag älskar människor och försäljning. Det är intressant hur människor beter sig under stressade situationer, som en bostadsaffär är.

Ofta tycker kunden att just deras bostad är lite finare och ska värderas därefter. Enligt fastighetsmäklarlagen ska mäklarna vara opartiska mellanmän och se till både köpare och säljares intresse.

– Men vi har också ett visst intresse av att få ihop affären. Det finns en konflikt i det. Och en utmaning i att vi ska bestämma marknadsvärdet, fast det egentligen är marknaden som visar det i sina bud.

Pia-Lotta Svensson möter ofta fördomar om sitt jobb. När priserna är höga, som nu, tror många att mäklarna tjänar väldigt bra. Men utbudet är lågt och konkurrensen tuff.

– Det finns en glorifiering på högskolan också, att man tjänar pengar så lätt. Visst, är du duktig kan du tjäna jättebra. Men genomsnittsmäklaren tjänar 30 000.

Själv har hon en hög genomsnittsnivå, sex till åtta objekt i månaden. De flesta mäklare arbetar helt provisionsbaserat, det är unikt för hela branschen. Att jobba 50–60 timmar i veckan är inte ovanligt.

– Gör du det för långa perioder blir du slutkörd. Att jobba varje söndag kompenserar jag med mycket semester. Jag har inga problem med utvecklingssamtal eller om förskolan stänger.

Pia-Lotta Svensson vill se mer rotation på bostadsmarknaden i Stockholm. Och då inte främst för att få fler lägenheter att förmedla.

– Det är ledsamt att det krävs föräldrar vid varje lägenhetsköp, att bostad blivit en klassfråga. En stor inlåsningseffekt just nu är vinstskatten som de som bott länge får betala.

Det blir ingen rörlighet om det enda folk vinner när de säljer villan är färre kvadratmetrar att städa, menar hon.

Anna Fredriksson