Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Supporters of the peace accord signed between the Colombian government and rebels of the Revolutionary Armed Forces of Colombia, FARC, follow on a giant screen the results of a referendum to decide whether or not to support the deal  in Bogota, Colombia, Sunday, Oct. 2, 2016.   Colombia's peace deal with leftist rebels was on the verge of collapsing in a national referendum Sunday, with those opposing the deal leading by a razor-thin margin with almost all votes counted.(AP Photo/Ariana Cubillos)

Foto: Ariana Cubillos/TT

Folket i Colombia röstade nej till vad som beskrevs som ett historiskt avtal. – Det var en komplett chock, säger Jorge A Restrepo vid Cerac. Men båda sidorna lovar att fortsätta fredssamtalen.

Anhängare till fredsavtalet brast ut i gråt där de följde valresultaten i realtid framför storbildsskärmar.

– Jag är verkligen överraskad. Det här är sorgligt för landet, säger colombianen Rodrigo José Galindo, till TT.

Nej-sidan vann marginellt med 50,23 procent, mot 49,76 procent för ja, enligt Colombias valmyndighet. Till skillnad från opinionsundersökningar inför omröstningen — som pekade på en jordskredsseger för ja-sidan — blev omröstningen extremt jämn. ”En komplett chock”, säger Jorge A Restrepo vid forskningsinstitutet Cerac.

– Vi kommer från en eufori efter undertecknandet av fredsavtalet; den vackra och känslosamma ceremonin, där Farcrepresentanter bett offentligt om ursäkt och ömsesidig vapenvilan. Men nu måste man säga att halva befolkningen är lättad över att det här avtalet — som var ganska skonsamt mot Farc — inte blir av. Du kan höra barn som firar i Bogotá i dag, säger han.

Regnoväder verkar ha gjort att många stannade i soffan och nej-sidans anhängare tros ha varit mer benägna att gå och rösta och nej-anhängare tros ha känt sig pressade att säga att de skulle rösta ja i opinionsundersökningarna. Framförallt har nejsidan argumenterat för att Farc-soldater kommer för lindrigt undan med den breda amnestin för lindriga brott som utlovats.

– Jag skulle inte säga att de som röstade nej vill ha krig. Men de vill se straff, gärna genom rättssamhället, inklusive fängelse. Det är vad folket kräver, säger Restrepo.

Han gissar att omröstningen kommer att slå ”signifikant, men inte kritiskt” mot ekonomin.

– Vi kommer sannolikt få se ett fall av valutan och att det påverkar privat och offentlig skuldsättning. Men det är ingen katastrof. Det är en stark ekonomi som stått emot oljekrisen och inbromsningen i världsekonomin.

Jorge A Restrepo tror att det politiskt får större effekter, även om det inte märks kortsiktigt.

– Troligtvis vid nästa kongress-, parlaments- och presidentval kommer vi få se ett skifte från mitten mot höger, säger han.

Restrepo beskriver Farc som stärkta ur processen.

– De har byggt ett politiskt kapital genom att visat sig villiga att kompromissa, kunna kontrollera sina soldater, kapabla att ge sig in i den politiska processen och inte kräva konstitutionella förändringar. För fyra år sedan när processen inleddes var de laglösa och klassade som terrorister. Nu har de en ny, ganska gynnsam position som de definitivt kommer att utnyttja den närmaste tiden.

Colombias president Juan Manuel Santos erkände sig besegrad i ett tv-sänt tal.

– Majoriteten har sagt nej till fördraget. Men jag kommer inte att ge upp och jag kommer att fortsätta att sträva efter fred till min mandatperiods sista dag, säger Santos enligt AFP.

Även Farcgerillans ledare Timoleón Jiménez säger sig vara fortsatt villig ”att använda dialog som det enda vapnet för att bygga framtiden”. Tidigare har Santos sagt att det inte finns någon ”plan B” vid ett nej.

Konflikten i landet har pågått i 52 år och krävt hundratusentals människors liv. Rodrigo José Galindo är trots resultatet hoppfull inför framtiden.

– Jag tror att alla vill stoppa galenskaperna. Resultatet kommer så klart att försena fredsprocessen och vi måste fråga oss varför mer än hälften röstade nej. Det kommer att ta tid, säger han och fortsätter:

– Andan i landet är att vi måste hitta en väg till fred. Vi kommer att tvingas ändra saker i avtalet och göra justeringar. Men vi kommer att hitta en väg framåt, säger han.

Fredsavtalet

Huvudpunkterna i fredsavtalet mellan Farc-gerillan och regeringen: • Vapenvila och nedrustning: Avtal om detta slöts i juni. Farc ska flytta sina omkring 7 000 soldater till nedrustningsläger inrättade av FN. • Rättvisa för offer: Brott som begåtts under konflikten ska tas upp i specialdomstolar. Amnesti beviljas för lindrigare brott, men inte för massakrer, våldtäkt och tortyr. • Droghandel: 2014 gick Farc med på att stoppa narkotikaframställning i områden under deras kontroll. Regeringen lovade att hjälpa jordbrukare att försörja sig på lagliga grödor. • Rebeller i politiken: Farc blir nu ett politiskt parti och får tio platser i kongressen • Jordreform: 2013 undertecknades ett avtal om att tillhandahålla mark, lån och bastjänster till den fattiga landsbygdsbefolkningen.