Klicka på grafiken för att se den större.

Klicka på grafiken för att se den större.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar har aldrig varit större. Kvinnorna har nästan 90 procent fler sjukdagar än männen. Regeringens mål om jämställd hälsa ligger fjärran.

LÄS OCKSÅ Carina Wellton blev sjuk av pressad arbetsmiljö och osäkra jobb

– För första gången på många år kan vi revidera ner kostnaderna för sjukförsäkringen, sa finansminister Magdalena Andersson när hon presenterade regeringens budgetförslag i tisdags. Kostnaderna blir fem miljarder lägre än vi trott tidigare.

Det är begripligt om finansministern är lättad. På sex år har kostnaderna för sjukpenning fördubblats, från 21 miljarder 2010 till drygt 40 miljarder i år. Nu mattas ökningen av.

Regeringens mål är att sjukpenningtalet (det genomsnittliga antalet dagar med sjukpenning per försäkrad) ska sjunka från dagens 10,8 till 9,0 år 2020. Varken regeringen eller Försäkringskassan räknar med att målet kommer att nås. Försäkringskassans prognos landar på 11,0 dagar år 2020.

Ändå är inte sjukfrånvaron i Sverige extrem. För män ligger den numera på EU-genomsnittet, efter att ha legat under snittet i några år.

Bekymret är att kvinnorna har så mycket högre sjuktal än männen. Svenska kvinnors sjukfrånvaro ligger klart över genomsnittet i EU. Och gapet har vuxit de senaste åren.

– En förklaring till skillnaden jämfört med EU är att fler kvinnor deltar i arbetskraften i Sverige än i andra länder, och att de arbetar högre upp i åldrarna, säger Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan.

Men det förklarar inte varför den relativa skillnaden mellan svenska kvinnor och män ökar. Den har vuxit trendmässigt ända sedan Försäkringskassan började mäta sjukpenningtalet i december 1994. Då hade kvinnor 25 procent fler sjukpenningdagar än män, i dag handlar det om 89 procent fler (se diagrammet).

– Mycket av den utvecklingen beror på att villkoren för sjukersättning skärptes 1 juli 2008, säger Peje Bengtsson. Före 2008 beviljades klart fler kvinnor än män sjukersättning, efter 2008 är det rätt lika.

Kvinnor som före 2008 kunde få sjukersättning blir alltså kvar i sjukskrivning med sjukpenning i stället. Det är uppenbart att det har spelat roll, men det är sannolikt inte hela förklaringen.

Den relativa skillnaden mellan män och kvinnor växte ju även före 2008.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är frustrerad över utvecklingen.

– Frågan om kvinnors större ohälsa är komplex, men några saker är tydliga, säger Annika Strandhäll. Mäns och kvinnors hälsa följs åt tills de bildar familj. Därefter ökar kvinnornas ohälsa, en följd av att kvinnor tar mer ansvar för att livspusslet ska gå ihop. Så regeringens åtgärdsprogram för minskad sjukfrånvaro har fokus på jämställdheten, till exempel ett mer jämställt uttag av föräldrapenning.

Ministern lyfter också fram kvinnors arbetsmiljö. Kvinnor arbetar i sektorer där den psykosociala pressen är stark, till exempel skolan, vården och socialtjänsten.

– Först våren 2016 fick vi föreskrifter från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö. De borde ha varit på plats långt tidigare, säger Annika Strandhäll.