Så satsar regeringen på arbetsmarknaden
350 000 svenskar är fortfarande arbetslösa, konstaterar finansministern. Arbetet har listat regeringens budgetförslag inom arbetsmarknad.
”Tittar man på utmaningar vi ser är det fortfarande 350 000 människor som är arbetslösa samtidigt som vi har 100 000 lediga jobb. Här behöver vi göra mer för att de arbetslösa ska kunna ta de jobb som växer fram”, sade Magdalena Andersson på tisdagens pressträff.
• Förtroendevalda får a-kassa. Fackligt och politiskt förtroendevalda ska inte längre missgynnas utan får nu rätt till a-kassa, enligt budgetförslaget. En liten kostnad, men en stor principiell fråga, enligt bland andra facken.
• 64-åringar får gå med i a-kassan. Ytterligare en förändring är att 64-åringar från och med nästa år ska ha rätt att gå in i a-kassan.
• 75-dagarsregeln slopas. Den regel som tidigare alliansregeringen införde och som innebär att den som jobbar deltid endast har rätt till a-kassa i 75 dagar rivs upp. Förslaget i höstbudgeten innebär en ny generösare tidsgräns på 60 veckor. Reformen kostar 100 miljoner kronor per år de kommande fyra år.
• Fler undersköterskor. Regeringen vill genom en satsning på vidareutbildning få fram 20 000 nya undersköterskor de kommande åren. Eftersom många väntas studera deltid motsvarar insatsen 10 000 heltidsstudier fram till år 2020 och riktar sig till dem som har tidsbegränsad anställning i hälso- och sjukvård samt äldreomsorg.
• Ändrat system för extratjänster. Antalet extratjänster, där långtidsarbetslösa får enklare arbetsuppgifter inom välfärden, har utvecklats långsammare än väntat. För 2017 ändras prognosen från 14 100 tjänster till 2 600 tjänster, en besparing på 1,1 miljarder kronor. Regeringen vill se över nuvarande regler för att få in extratjänster på fler områden. Nytt är också att nyanlända ska omfattas och subventionen utökas från 75 procent till heltid.
• Kortare vägar till jobb för asylsökande. Arbetsförmedlingen får ökat anslag på 520 miljoner kronor nästa år och 130 miljoner redan i år för att möta ökningen av deltagare i etableringsuppdraget. Myndigheten får även 90 miljoner kronor mer nästa år för att satsningen på kompetenskartläggning för asylsökande ska fortsätta.
• Arbetsmiljöverket får tillskott. Arbetsmiljöverket får ett tillskott på 25 miljoner kronor per år från och med 2017. Pengarna är inte öronmärkta för ett visst ändamål, men Vänsterpartiet menar att det finns en tydlig avsikt att myndigheten anställer fler inspektörer.
• Mer pengar till snabbspår. 25 miljoner kronor ytterligare per år tillförs Arbetsförmedlingens arbete med snabbspår. I dag finns 14 snabbspår för nyanlända med kompetens inom bristyrken. Det snabbspår som skapades för företag under året får 21 miljoner kronor extra 2017 och 22 miljoner kronor 2018.
• Fler platser på lärlingsvux. Regeringen föreslår fler platser inom lärlingsutbildning för vuxna, lärlingsvux. Förslaget ska förkorta etableringstiden för nyanlända. Under nästa år kommer medel, 379 miljoner kronor, som räcker till 2 600 platser med möjlighet att ta studiemedel. Delar av satsningen reserveras till elever inom sfi och svenska som andraspråk.
• Antalet yrkesvuxplatser mer än fördubblas nästa år, med 11 750 platser jämfört med de tidigare 10 000 platserna. Utökningen beräknas kosta nästan en miljard kronor. Finansministern kallar det för en ”omfattande satsning”. Det handlar om att utbilda bristyrken.
– Undersköterskor, barnskötare, elektriker och byggnadsarbetare. Det är områden där vi vet att det råder brist i dag, säger Magdalena Andersson.
• Ökad subvention vid nystartsjobb. Subventionen för nystartsjobb sänks för de som varit arbetslösa i mindre än två år. Enligt regeringen finns risk för att övergång till arbete subventioneras mer än vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Samtidigt ökas subventionen för nyanlända och för de som varit arbetslösa mer än tre år. Under 2017 blir det krav på villkor enligt eller i linje med kollektivavtal för nystartsjobben.
• Dua-uppdraget vidgas. Delegationen för unga till arbete (Dua) som ska främja samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner för att få ner ungdomsarbetslösheten får 30 miljoner kronor per år för ett vidgat uppdrag kring nyanlända ungdomar.
• Moderna beredskapsjobb i staten. Införs successivt från och med nästa år. Till år 2020 ska jobbformen sysselsätta 5 000 personer. Jobben ska ske i myndigheter och handla om enklare arbetsuppgifter. Regeringen anger ingen siffra över hur många jobb som ska skapas redan nästa år.
• Ökat anslag till Arbetsförmedlingen. Myndigheten får 520 miljoner mer nästa år. Den största förklaringen är fler nyanlända som deltar i etableringsuppdraget. Samtidigt drar regeringen ner på verksamhetskostnaderna i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar med 209 miljoner, för att finansiera reformer. Det innebär att Arbetsförmedlingen behöva prioritera ”mer kostnadseffektiva insatser” i garantierna. Praktik och arbetsplatsförlagd verksamhet framför dyrare insatser som arbetsmarknadsutbildning. Därtill blir det en besparing på extratjänster och traineejobb på grund av färre platser än väntat.