EU Commission President Jean-Claude Juncker delivers his State of the Union address at the European Parliament in Strasbourg, eastern France, Wednesday, Sept. 14, 2016. Juncker, the head of the European Union's executive said that the EU "still does not have enough Union" and that the bloc still needs more united action to move forward in the face of widespread opposition to more centralized powers for the bloc. (AP Photo/Jean Francois Badias)

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande. Foto: Jean Francois Badias/AP-TT

EU vill inrätta en solidaritetskår. 100 000 unga ska kunna anmäla sig för att rycka in som hjälparbetare vid katastrofer och flyktingkriser. Nyheten presenterades av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som i dag höll sitt stora linjetal.

– Det var helt nytt för oss. Det är en idé som inte presenterats tidigare, säger Marita Ulvskog (S) som är vice ordförande i EU-parlamentets sysselsättningsutskott.

Under sitt stora linjetal föreslog Jean-Claude Juncker att EU skulle inrätta Solidaritetskåren som ska kunna hjälpa till vid katastrofer, som exempelvis jordbävningen i Italien.

Marita Ulvskog välkomnar förslaget men säger att det lär dröja innan en sådan blir verklighet eftersom det ännu inte finns några EU-förslag om finansiering.

Förslaget om en Solidaritetskår presenterade Juncker strax efter att han talat om den höga ungdomsarbetslösheten i Europa.

Marita Ulvskog tror dock inte att det finns någon risk för att en Solidaritetskår kan tränga undan vanliga jobb.

– Nej, det verkar handla mer om ideell verksamhet. Redan i dag finns det många unga som utför solidaritetsarbete. Samlar man ihop deras arbete och skapar en solidaritetsarmé av detta så kan det bli bra, säger hon.

Jean-Claude Junckers tal kom annars att präglas av de utmaningar unionen står inför.

– För närvarande är inte EU i toppform. Vi står inför en existentiell kris, sa EU-kommissionens ordförande i inledningen av sitt tal.

De senaste åren har varit en hård prövning för EU-samarbetet. Storbritannien har röstat för att lämna unionen. Dessutom har klyftan mellan östra- och västra Europa vidgats, bland annat beroende på olika uppfattning om hur EU ska hantera flyktingmottagandet.

Dessutom är arbetslösheten (8,6 procent i EU-genomsnitt) fortfarande hög.

EU:s strategi för att överbrygga klyftorna i EU är att utveckla den sociala politiken.

I maj presenterades vad som kallas en ”europeisk pelare för sociala rättigheter”. I praktiken handlar det om att EU ska fokusera mer på att minska fattigdomen och skapa sociala skyddsnät för medborgarna. Hur en sådan politik ska utformas diskuteras fortfarande i olika samråd runt om i Europa.

Jean-Claude Juncker upprepade också att EU ska motverka social dumping och att lika lön ska gälla för lika arbete, oavsett vilka länder löntagarna kommer ifrån.

Han underströk ännu en gång att EU-kommissionen vill förändra utstationeringsdirektivet, vilket välkomnats av fackliga runt om i Europa.

EU-kommissionen ska också bygga vidare på den så kallade Junckerplanen – en investeringsplan för EU som ska öka sysselsättningen – och ska utöka satsningarna från dagens 315 miljarder till 500 miljarder euro som ska investeras fram till 2020 och ökas ytterligare därefter.

Stora satsningar på att förnya telenätet ska också göras. 2025 hoppas kommissionen att varje by inom EU ska ha 5G-täckning. Telekomsatsningarna bedöms skapa två miljoner nya jobb.

Jean-Claude Juncker vill även förstärka EU:s gränsskydd och satsa mer på polissamarbetet inom Europol. Dessutom vill han stärka det militära EU-samarbetet och redan denna höst inrätta en fond som ska stödja industrin militära forskning.