Klicka på grafiken för att se den större.

Tio tusen asylsökande har praktik i Migrationsverket regi. Många utnyttjas och systemet ska nu skrotas. Men regeringen kan inte ge besked om vad som ska hända.

LÄS OCKSÅ Ahmads praktikplats blev ett svartjobb

Aldrig har så många asylsökande människor varit ute på praktik i Migrationsverkets regi.

Hittills i år har 9 567 människor börjat på en praktikplats. Det innebär nästan en fördubbling jämfört med förra året då det handlade om 5 490 asylsökande. Och myndigheten är precis klar med ett avtal om totalt 15 000 nya praktikplatser med stora företag under de närmaste åren.

Samtidigt har praktiken fått hård kritik. Många människor utnyttjas, särskilt i mindre företag. Registrering, kontroll av arbetsmiljö och villkor på praktikplatserna har kritiserats kraftigt av bland andra fackförbund för att vara i det närmaste obefintlig.

– Enligt våra riktlinjer ska praktikavtalen följas upp efter tre-fyra månader genom att vår mottagningsenhet kontaktar den praktikansvarige och frågar hur praktiken fungerar, och kontrollerar att det förs en deltagarlista, säger Jonatan Forsberg, expert på just praktik vid Migrationsverkets enhet för mottagningsstöd och etablering.

Men exakt hur kontrollen går till varierar, berättar han. Det kan handla om en enda kontakt med företagen.

– Kontrollen kan vara ett samtal. Riktlinjerna säger inte att skriftlig dokumentation ska lämnas in, men det finns inget som hindrar oss från att begära in det, säger Jonatan Forsberg.

I år har Migrationsverket sagt upp 945 avtal om praktik. Bristerna gör att asylpraktiken nu ska skrotas. Enligt regeringens vårbudget får länsstyrelserna 72 miljoner kronor för att från och med årsskiftet ta över ansvaret för ”tidiga insatser för att underlätta asylsökandes etablering i samhället”.

Orsaken är att regeringen vill avlasta Migrationsverket så att man där kan renodla uppdraget att handlägga asylärenden och korta de allt längre väntetiderna på besked om uppehållstillstånd.

Men det är fortfarande oklart om länsstyrelserna får ta över uppdraget att förmedla praktikplatser, den mest omfattande delen av Migrationsverkets sysselsättningsåtgärder.

På arbetsmarknadsdepartementet, som kommit med förslaget, vill man inte i nuläget ge besked om vad som ska hända. Arbetet har upprepade gånger försökt nå den ansvarige statssekreteraren hos arbetsmarknadsministern, Erik Nilsson. Via mejl förklarar emellertid Natali Sial, pressekreterare hos Ylva Johansson (S), att ”som det ser ut nu kommer ingen att ta över uppdraget som försvinner från Migrationsverket”.

En departementsskrivelse som kom i somras skulle klargöra läget. Men där tydliggörs bara att Migrationsverkets ansvar för sysselsättning ska upphöra. Praktiken nämns inte. Arbetsförmedlingen skriver i sitt remissvar på regeringens skrivelse att det är länsstyrelserna som ska ta över.

Migrationsverket å sin sida tycker att det är synd att ingen tar över ansvaret för praktiken. Medan TCO konstaterar att det är en ”problematisk ordning att föreslå upphörande av ett myndighetsansvar utan att samtidigt presentera ett sammanhängande förslag på vilken aktör som ska överta ansvaret samt hur detta ansvara ska utformas”.

Förvirringen kvarstår:

– Jag har inte fått några tydliga signaler så jag är okunnig där, säger Migrationsverkets expert på praktikfrågan, Jonatan Forsberg.

Och med knappt tre månader kvar svävar länsstyrelserna i fortsatt ovisshet om och i så fall hur de tusentals praktikanterna och avtalen ska hanteras.

– Vi vet inte mer än vad som fanns med i vårpropositionen. Vi räknar med att vi får ett tydligare uppdrag snart, säger Bo Ljung, chef för arbetsmarknads- och rättsfrågor vid länsstyrelserna.

Hur jobbar ni nu?
– Vi jobbar inte med den målgruppen överhuvudtaget i dag. Och vi ska inte jobba operativt sedan, utan samordna det här. Vi försöker kartlägga vad Migrationsverket gör, men vi måste ha ett tydligt uppdrag.