Grafik: Annika Olsson

Grafik: Annika Olsson

Regeringens reform skulle minska sjukfrånvaron med mellan 5 och 10 procent. När förslaget att öka arbetsgivarnas ekonomiska ansvar för de sjuka nu skrotas kan ingen säga hur stor minskningen blir. 

LÄS OCKSÅ Regeringen drar tillbaka omstritt sjukförslag

Förslaget, som regeringen presenterade i våras, gick ut på att arbetsgivarna skulle betala 25 procent av sjukpenningen för anställda som är sjuka mer än 90 dagar. Det skulle stärka arbetsgivarnas motivation att förebygga sjukfall och hjälpa sjuka tillbaka till jobbet.

Men regeringen lämnade en öppning: Det impopulära förslaget skulle dras tillbaka om arbetsmarknadens parter kunde enas om and-ra åtgärder som gav lika bra effekt.

Under sommaren har fack och arbetsgivare förhandlat om vad de kan göra. Förra fredagen lämnade parterna i den offentliga sektorn sina avsiktsförklaringar till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, i måndags kom den privata sektorns bud.

Enkelt uttryckt ska parterna göra mer av det de redan gör: forskning om arbete och hälsa, och utbildningar i arbetsmiljöfrågor för chefer och skyddsombud.

LÄS OCKSÅ Mer företagshälsovård ska minska sjukfrånvaro

Redan i tisdags förklarade Annika Strandhäll att hon var nöjd med vad parterna levererat, och drar tillbaka sin reform.

– Vårt förslag var genomarbetat, men det parterna gör är bättre anpassat för varje sektor, sa ministern.

I sin promemoria från april i år beräknade regeringskansliet att reformen skulle minska sjukfrånvaron med mellan 5 och 10 procent. På ett par dagar har alltså regeringen dragit slutsatsen att det parterna har förhandlat fram ger minst lika stor effekt. Själva säger de att effekten av deras åtgärder inte går att kvantifiera.

LÄS OCKSÅ Parterna överens hur sjukfrånvaron ska minska

Partsspåret var redan från början regeringens huvudspår, säger Anders Hammarbäck, tidigare förhandlingschef vid Vision, som skött kontakterna mellan parterna och regeringskansliet. Men till bilden hör också att kritiken mot regeringens reform har varit intensiv, framför allt från arbetsgivarhåll. Även facken har befarat att gamla och svaga ska sållas bort när företagen rekryterar.

Utgångspunkten för regeringens reform var att arbetsgivarnas incitament att hjälpa sjuka tillbaka till jobbet minskar ju längre ett sjukfall pågår. Promemorian jämförde med Nederländerna: Där beräknas arbetsgivarnas ökade ekonomiska ansvar ha sänkt inflödet till sjukförsäkringen med 15 procent ett år efter att det infördes.

Också Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ser stöd i internationell forskning för att arbetsgivarna bör ha ekonomiskt ansvar för sjukfrånvaron. Att ekonomiska drivkrafter är viktiga för de anställdas vilja att gå till jobbet betonar den ekonomiska forskningen och arbetsgivarna ständigt. Men i själva verket finns det skäl att tro att arbetsgivare reagerar ännu starkare på ekonomiska incitament, skrev Per Molander, då generaldirektör för ISF, i en rapport hösten 2015.

Avsiktsförklaringar

Det här vill fack och arbetsgivare göra för att minska sjukfrånvaron:

Kommuner och landsting

• Kostnaderna ska tas in i den ekonomiska styrningen.
• Antalet medarbetare per chef uppmärksammas.
• Stödpaket för kommunerna med högst sjukfrånvaro.
• Sunt Arbetslivs arbetsmiljöutbildning ska användas mer.
•Företagshälsovården utnyttjas bättre.
• Rehabiliteringen av sjukskrivna ska bli bättre.
• Lättare byta jobb för långtids-sjuka.

Staten
• Förlängt arbete med att stödja lokala parters arbetsmiljöarbete.
• Genom Partsrådet tas arbetsmiljöutbildningar fram och genomförs.
• Mer kunskap tas fram om orsaker till ohälsa.
• Undersöka partsgemensamma medel för rehabilitering.
• Hitta sätt att följa sjuktalens utveckling.

Privata näringslivet
• Fortsätta att stödja forskning genom Afa.
• Arbetsmiljöutbildningar genom Prevent. Särskilt stöd för små och medelstora företag.
• Stimulera företag att utnyttja Försäkringskassans och Afas stöd för rehabilitering.
• Verka för att arbetsgivare ger den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver.
• Ta fram mer kunskap om orsakerna till sjukfrånvaro.
• Utveckla den partsgemensamma statistiken.