Anders Hammarbäck och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Foto: SVT

Anders Hammarbäck och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Foto: SVT

Sedan fack och arbetsgivare sagt sig vara redo att göra mer för att minska sjukfrånvaron backar regeringen från förslaget att öka arbetsgivarnas ekonomiska ansvar för sjukpenningen.

LÄS OCKSÅ Mer företagshälsovård ska minska sjukfrånvaro

Förslaget att låta arbetsgivarna betala 25 procent av sjukpenningen för anställda som har varit sjukskrivna i mer än 90 dagar presenterades i våras som ett effektivt sätt att vända utvecklingen mot allt fler sjukskrivningar. Enligt regeringskansliets promemoria skulle reformen minska sjukfrånvaron med 5 – 10 procent.

Samtidigt sa regeringen att den skulle skrota sitt förslag om fack och arbetsgivare kunde komma överens om andra åtgärder som var lika effektiva, eller effektivare.

Det har de gjort nu, enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), som de senaste dagarna har tagit emot avsiktsförklaringar från parterna inom såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn.

– Problemen med sjukskrivningar ser olika ut i olika sektorer. De åtgärder parterna nu har presenterat är genomarbetade och bättre anpassade för varje sektor. Därför drar regeringen tillbaka sitt förslag om hälsoväxling till förmån för parternas förslag, säger Annika Strandhäll.

LÄS OCKSÅ Parterna överens hur sjukfrånvaron ska minska

Det fack och arbetsgivare har kommit överens om under några sommarveckor är en brokig blandning: mer stöd till chefer och skyddsombud i deras arbetsmiljöarbete, bättre statistik över sjukskrivningar, satsningar på företagshälsovård, och inte minst att sprida erfarenheter från de arbetsplatser som lyckats väl.

Vilken effekt allt detta kan ha på sjukfrånvaron är naturligtvis omöjligt att kvantifiera, säger bland andra Niklas Hjert, som har lett PTK:s förhandlingsgrupp. Frågan är hur regeringen då kan veta att det parterna gör ger lika stor effekt som den nu skrotade reformen.

– Vår reform skulle ha lett till ett mer aktivt arbete ute på arbetsplatserna för att motverka sjukskrivning, Nu får vi de åtgärderna ändå. Parterna gör en rejäl ambitionshöjning, säger Annika Strandhäll.

Svenskt Näringsliv, som hela våren och sommaren har kritiserat regeringens förslag hårt, hälsar dagens besked med glädje. Vd Carola Lemne beskriver det som ”en arbetsseger”.

– Det var ett dåligt förslag med många skadliga effekter. Engagemanget från företag runt om i landet har varit enormt, och det tryck det har skapat på regeringen har varit en förutsättning för den här utgången.

– Det är klokt att regeringen har lyssnat och dragit tillbaka förslaget, säger även Lena Micko (S), ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL). Förslaget hade blivit dyrt för kommuner och landsting.

LÄS OCKSÅ Arbetsgivare ska betala sjukskrivna

Vid tisdagens presskonferens i Stockholm medverkade flera av de personer som har förhandlat fram parternas avsiktsförklaringar, liksom Anders Hammarbäck, tidigare förhandlingschef på Vision som har haft regeringens uppdrag att fungera som länk mellan parterna och regeringskansliet. Anders Hammarbäck förnekar att förslaget att lägga större ekonomiskt ansvar på arbetsgivarna satt parterna i en utpressningssituation.

– Partsspåret har redan från början varit regeringens förstahandsalternativ. De åtgärder regeringen själv kan ta till är trubbiga, parterna kan göra det som fungerar bäst i varje sektor och på varje arbetsplats.

Hård kritik mot reformen

Regeringens förslag från i våras innebar att arbetsgivarna skulle få betala 25 procent av sjukpenningen för anställda som varit sjukskrivna mer än 90 dagar. Samtidigt skulle arbetsgivaravgifterna sänkas. För hela arbetsgivarkollektivet skulle reformen alltså bli kostnadsneutral. Men för arbetsgivare med många sjukskrivna (i praktiken främst kommuner och landsting) skulle kostnaderna öka. Arbetsgivare med friska anställda skulle tvärtom få en besparing. Kritiken mot reformen har varit hård främst från Svenskt Näringsliv och SKL, men även från de fackliga organisationerna. Svenskt Näringsliv anser att de privata arbetsgivarna redan tar stort ansvar för de anställdas hälsa, och att det är orimligt att arbetsgivare ska stå för sjukkostnader som de inte själva är skyldiga till. SKL, som är medvetet om kommunernas höga sjuktal, har befarat att sjukpenningkostnader ska tränga undan angelägna satsningar på fler anställda i kommunerna.