Foto: Adam Ihse/TT

Foto: Adam Ihse/TT

 

Ett nytt avtal för de privatanställda tvätteriarbetarna är klart. IF Metall fick till slut igenom sitt krav på garanterad löneutveckling.

I tre månader har IF Metall och arbetsgivarna i Ikem förhandlat om villkoren för de drygt 2 000 arbetarna i tvätteriindustrin.

Stötestenen har varit vad som ska göras åt att många tvätteriarbetare med lång erfarenhet  ligger kvar på avtalets lägsta lön, eller strax däröver. Lokala lönesystem som gör att lojala anställda kan ”klättra” lönemässigt har aldrig kommit på plats, trots att både fack och arbetsgivare säger sig önska det.

– Nu har vi fått in en lönekloss i avtalet, säger Tomas With, chef för IF Metalls förhandlingsenhet. Alla som har en sammanlagd anställningstid på två år träffas av klossen, som innebär att de ska ha 1 827 kronor utöver avtalets lägsta lön.

De 1 827 kronorna motsvarar 10:50 kronor påökt i timmen, vilket kan jämföras med IF Metalls krav på 14 kronor mer i timmen efter två års anställning.

Avtalets lägsta lön för den som fyllt 18 år och har arbetat i minst tre månader är 20 024 kronor i månaden. Från och med 1 juli ska alla som då har varit anställda i två år alltså tjäna 1 827 kronor mer än så, vilket ger dem en lön på 21 851 kronor i månaden.

För den som exempelvis tjänar 21 000 kronor i månaden blir det alltså en löneökning med 851 kronor. Pengarna för att höja alla som träffas av klossen räknas av från den lokala potten.

– Hur stor del av potten som går åt till detta varierar från företag till företag, säger Tomas With. Det kan finnas arbetsplatser där i stort sett hela årets löneökning läggs för att höja dem som varit anställda två år eller mer.

Den del av potten som inte går åt för att införa klossen fördelas på vanligt sätt. I tvätteribranschen betyder det att 60 procent läggs ut generellt medan 40 procent återstår för individuell fördelning.

Klossen är dispositiv, tillägger Tomas With.

– Om ett lokalt avtal om lönesystem kommer på plats, så är det detta som gäller. Klossen träffar inte sådana arbetsplatser. Hela syftet med klossen är i själva verket att pressa fram lokala lönesystem.

Löneklossen har likheter med de ”stupstockar” som finns i en del kollektivavtal, och som anger hur lönerna ska fördelas om de lokala parterna inte kan komma överens. Men IF Metall vill använda ordet lönekloss, inte stupstock, för att markera att det krävs mer än en överenskommelse om lönefördelningen ett visst år för att inte träffas av klossen. Parterna måste teckna ett lokalt avtal om lönesystem för framtiden.

Det nya tvätteriavtalet innebär också att avsättningen till de anställdas delpension höjs från 0,6 till 0,8 procent av lönen.

Enligt Tomas With var det strejkvarsel som IF Metall lade den 1 juli avgörande för uppgörelsen.

– Det var tyvärr nödvändigt att varsla. Det var först efter varslet, och en gigantisk mobilisering på tvätterierna, som förhandlingarna kom igång på allvar.

Jonas Hagelqvist, förbundsdirektör och vd för Ikem, kommenterar:

– Det är skönt att vi har nått en uppgörelse och att varslet har dragits tillbaka. Men det är inte det avtal vi hade önskat oss, utan den lösning vi kunde få under konflikthot.

– Vi vill ha lokala lönesystem. Nu införs en lägsta lön efter två år i avtalet. Det gynnar inte en lokal lönebildning.

IF Metall och Ikem är eniga om att det nya avtalet ryms inom den norm för löneökningarna som har kommit att gälla i årets avtalsrörelse, alltså 2,2 procent i ettåriga avtal.

 

Läs också: 

Tvätteripersonal redo att strejka

Brett fackligt stöd för tvätteristrejk