Parter måste enas om sjukfrånvaron
STOCKHOLM 20110716 En man ligger utslagen i en s‰ng med en kudde ˆver huvudet Foto Christine Olsson / SCANPIX / Kod 10430
Foto: Christine Olsson/TT
Mer utbildning om arbetsmiljö, bättre schemaläggning, färre visstidsanställningar… För att slippa regeringens förslag att arbetsgivarna ska stå för mer av sjukpenningen diskuterar fack och arbetsgivare nu andra sätt att minska sjukfrånvaron. Men tiden är knapp.
Allt fler svenskar går sjukskrivna. För att bryta den trenden föreslog regeringen i april att arbetsgivarna ska stå för 25 procent av sjukpenningen när en anställd varit sjuk i mer än 90 dagar.
Men arbetsgivarna har redan starka ekonomiska drivkrafter att förebygga sjukfrånvaro, säger Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och andra organisationer i sina remissvar. SKL har protesterat särskilt högljutt: Kommunerna har den högsta sjukfrånvaron och riskerar att få betala mycket dyrt för det.
Även de fackliga organisationer är skeptiska. Risken är uppenbar att äldre och personer med sjukhistorik sållas bort när arbetsgivarna anställer. Kommunal befarar också att kommunerna ska använda visstidsanställningar ännu mer, för att minska risken att stå med höga sjukkostnader för långtidssjuka anställda. Men regeringen har lämnat en öppning: Det impopulära förslaget dras tillbaka om parterna själva kan enas om andra åtgärder som ger lika bra effekt på sjukfrånvaron.
– Nu har samtal kommit igång mellan parterna i alla sektorer – den kommunala, den privata och den statliga, säger Anders Hammarbäck, tidigare förhandlingschef på Vision som har utsetts av regeringen att fungera som länk mellan parterna och regeringskansliet.
Parterna i den kommunala sektorn har kommit längst. Enligt Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef på Kommunal, finns störst potential i det förebyggande arbetet. Det handlar bland annat om att utbilda arbetsplatserna i arbetsmiljöfrågor.
– Men bättre bemanning är avgörande, säger Kristina Mårtensson. Vi anser att färre visstidsanställningar skulle vara viktigt för att minska ohälsan i välfärdssektorn.
– Också schemaläggningen måste uppmärksammas mer. Dåliga scheman, som gör att man får extremt långa arbetspass eller ständigt har nya arbetskamrater, leder till sjukdom.
Under själva sjukskrivningen skulle företagshälsovården kunna spela en mer aktiv roll, enligt Kommunal. När sedan sjukfallet är avslutat kan en del inte komma tillbaka till sitt tidigare jobb. Parterna resonerar om hur det omställningsstöd som redan skulle kunna användas mer i sådana situationer.
– Men för våra grupper, som har kort utbildning, skulle det ta lång tid att skola om sig, säger Kristina Mårtensson. Så det är inte vårt huvudspår. Det är inte rimligt att välfärdssektorn, där bristen på arbetskraft blir allt större, ska lösa sina ohälsoproblem genom att flytta folk till andra delar av arbetsmarknaden.
Samtal pågår alltså även mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK. På frågan vad parterna kan göra för att minska sjukfrånvaron svarar Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert vid Svenskt Näringsliv, i generella termer:
– Parterna i den privata sektorn gör redan väldigt mycket för att förebygga skador och annan ohälsa, och att hjälpa anställda tillbaka i arbete. Och det har givit gott resultat, den privata sektorn har lägre sjukfrånvaro än offentlig sektor.
Förutom sitt omfattande stöd till forskning via AFA Försäkring, och utbildning och information via Prevent, kom parterna i december 2015 överens om att satsa 75 miljoner kronor under tre år på arbetsmiljöutbildning för hela arbetsplatsens behov.
– Ett stort antal företag har ansökt och fått stöd. Satsningen har varit oerhört framgångsrik, säger Catharina Bäck.
Senast i mitten av augusti vill regeringen veta vad parterna kommit fram till. Tidsgränsen är satt för att regeringen ska hinna få med sitt förslag om utökat arbetsgivaransvar i höstens budgetproposition, om inte parternas samtal ger resultat.
– I augusti ska avsiktsförklaringar vara klara, säger Anders Hammarbäck. De ska visa vad parterna vill göra, och en tidsplan. Regeringen kräver alltså inte färdiga avtal efter sommaren, men det ska finnas en rimlig deadline. Vi talar om 2016.
– Det vore bra om det blir en förhandlingslösning. Jag upplever att alla parter tycker det. Det gör regeringen också. Ökad medfinansiering är andrahandsalternativet.
LÄS OCKSÅ
