– Vi ser med oro på ett sådant förslag. Det kan riskera den lönebildning och den goda reallöneutveckling vi haft. Förslaget kan leda till försvagad konkurrenskraft för länderna i norra Europa, säger Erica Sjölander, utredningschef hos IF Metall.

Det handlar om löneledd tillväxt, som innebär att facket ska driva igenom högre löneökningar för att öka löneandelen och för att öka konsumtionen, som sin tur ökar investeringarna och sänker arbetslösheten.

Det hela bygger på att lönens andel av produktionens resultat sjunkit medan vinstandelen ökat. Effekten har blivit rikare kapitalägare som i allt mindre utsträckning använder sina pengar till investeringar i företagen.

Facken i 6F har skrivit en motion till LO-kongressen om detta: Europeisk samverkan för löneledd tillväxt. De föreslår att LO ska inleda diskussioner med facken i norra Europa om att gemensamt driva tuffare lönekrav.

– Vi ser två skäl till att en löneledd tillväxt. Forskning visar att kapitalet tar allt större andel av kakan medan de arbetande får allt mindre av produktionens resultat. Det andra problemet är att vi har låg inflation och hög arbetslöshet. Ett sätt att få snurr på hjulen är att bygga en lönebildning som ökar lönens andel. Och det ska kompletteras med ökade offentliga utgifter, säger Markus Pettersson, förbundssekreterare hos Transport.

IF Metalls Erica Sjölander säger att grundidén inte riktigt stämmer för Sveriges del. De senaste 20 åren har löneandelen inte sjunkit i Sverige utan legat stabil. De sjunkande löneandelarna har funnits i övriga Europa och i USA.

– Lönebildningen har skötts bra. Det är andra delar som inte funkat. Bristen på investeringar beror bland annat på alliansregeringens skattesänkningar, säger hon och tillägger:

– Och det finns lediga jobb men problemet är matchningen. Det saknas folk med rätt kvalifikationer.

Markus Pettersson svarar att löneandelen även sjunkit i Sverige och att det gäller att se tillbaka 40 år för att få en riktig bild.

– Vi har haft en ekonomisk-politisk modell för att klara hög inflation och krishantering. Den krisen är över och nu har vi fått hög arbetslöshet.  Vi har ett ansvar att våga tänka nytt när verkligheten har ändrats. Och vår motion är försiktig. Den går bara ut på att inleda diskussioner med facken i norra Europa, säger Markus Pettersson.

En invändning mot dagens lönemodell är att den innebär att lönepåslagen används som ett sätt att stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Erica Sjölander säger att det inte stämmer. När industrin formulerar sina krav utgår man både från industrins behov och utvecklingen i den övriga svenska ekonomin. Det handlar om en känslig balansgång.

Markus Pettersson ifrågasätter dagens modell och att lönekraven ska begränsas av omtanke om industrins konkurrenskraft. Och han vill hitta en lönekartell som bygger på samarbete mellan facken i andra länder.

För både Erica Sjölander och Markus Pettersson är det här en viktig diskussion. Han tycker att facket måste våga mer för att kunna höja löneandelen på vinstens bekostnad och för att få fart på ekonomin och minska arbetslösheten. Erica Sjölander ser stora risker med att byta bort ett fungerande system för lönebildning.

– Och då värnar vi också svensk konkurrenskraft och den svenska ekonomin, säger hon.

LO-styrelsen vill inte ta ställning. I sitt svar till motionen svarar styrelsen att man tillsatt en utredning som ska titta på befintlig forskning för att sedan ta ställning. Markus Pettersson reagerar på svaret. Han säger:

– LO-styrelsens inställning är förvånande. Vi har redan koll på forskningen. Svaret är inte särskilt framåtsyftande.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson hälsar att han inte har något att tillägga utöver LO-styrelsens motionssvar.

LÄS OCKSÅ

Kommunalare bör ta vid efter Baudin i LO-toppen

LO:s framtid ska utredas

Målarna vill förlänga preskriptionstid

Krav på ännu en kvinna i LO:s topp

Bakgrund

• I en rapport från FN-organet ILO – Is aggregate demand wage-led or profit-led? av Özlem Onaran och Giorgos Galanis – finns förslag på konkreta åtgärder för att skapa löneledd tillväxt.

De två rapportförfattarna förespråkar:

• att öka löneandelen med 1-5 procent per åren de närmaste fem åren
• öka de offentliga investeringarna med 1 procent av BNP per år
• resultatet blir då en ökning av tillväxten med 4-6 procent i G20-länderna.

Löneledd tillväxt finns också beskriven i en av underlagsrapporterna till LO-kongressen : Samhällsekonomi i koma – kan höjda löner återuppliva den? av Erik Bengtsson.

Löneledd tillväxt finns även i kongressrapporten Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. I rapporten finns dock inga bindande att-satser om löneledd tillväxt. Rapporten resonerar kring löneledd tillväxt och att lönekostnaderna ska öka lika mycket som produktivitetsutvecklingen. I detta ingår också bättre villkor för löntagarna, stärka fackets ställning och stora satsningar på offentliga investeringar.