Kommunal i fackligt bråk om anställningsskydd
Vårdförbundet stormar mot Kommunal och anklagar förbundet för försämringar av anställningsskyddet. – Det är lite märkligt hur Vårdförbundet vevar. Vårt syfte är att förstärka så att man inte blir uppsagd, svarar Lenita Granlund, avtalssekreterare.
Under tisdagen den 31 maj inleds Kommunals kongress, men dagen före störs uppladdningen av Vårdförbundets allvarliga anklagelser. Att diskutera anställningsskyddet och ändra i turordningsregler är alltid mycket känsligt. Den sanningen gäller även kommuner och landsting, som begränsade sig till 400 arbetsbristuppsägningar förra året bland 1,5 miljoner medarbetare.
– För oss är omställning ingen jättefråga. Kommunerna säger inte upp, utan snarare råder motsatsen. De ha svårt att få tag på kompetent arbetskraft, säger Lenita Granlund.
I radions Morgoneko hävdar Vårdförbundet att Kommunal sålt ut en facklig grundbult, både turordningen och turordningskretsarna.
– Enligt SKL var detta ett av villkoren för att de skulle satsa på undersköterskorna, men Kommunal säger att det inte alls är så, säger Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet.
– Om man håller på med något som man inte är riktigt stolt över kanske man inte heller vill skylta med det.
Lenita Granlund, Kommunal, betonar att de extra pengarna till undersköterskorna är inte kopplade till de förändringar i omställningsavtalet som diskuterats med Sveriges Kommuner och Landsting.
– Det är alltså inget som vi växlat i kollektivavtalet. Vi har gjort en principöverenskommelse. Detaljerna är inte förhandlade. Vi är inte där än. När den är klar ska den gälla i tre år.
Bakgrunden är att SKL sedan förra avtalsrörelsen har diskuterat omställning med Kommunal i en arbetsgrupp. Parallellt har samma frågor diskuterats med Vårdförbundet och andra tjänstemannaförbund. Detta är inga nyheter för Vårdförbundet och de andra, understryker Lenita Granlund.
– De har vetat om det här i tre års tid att denna fråga kommer. De har varit med i dessa diskussioner. Parallellt med oss har SKL suttit i med de anda facken.
Hon medger att både turordningen och turordningskretsarna ska ses över enligt principöverenskommelsen. Den ska nu förhandlas, men tidsplan och tågordning är inte klar än, enligt Lenita Granlund.
– Syftet är att snabbt lokalisera en arbetsbrist och erbjuda omställning innan den har uppstått.
– De som kan bli föremål ska erbjudas omställning, en utbildning till något bristyrke inom kommunen.
– Poängen med denna loop är att ingen ska behöva sägas upp på grund av arbetsbrist. Vi har också fått in en förstärkt företrädesrätt i principöverenskommelsen.
Däremot har förbundet gått med på att begränsa turordningskretsarna till tre enheter inklusive den där arbetsbristen uppstått. Det handlar inte om avdelningar utan större driftsenheter enligt LAS, förklarar Lenita Granlund. Till exempel tre äldreboenden eller tre förskolor.
– Vi vill att man ska kunna kartlägga snabbt för att kunna kompetensväxla de som blir drabbade.
Vårdförbundets vice ordförande Johan Larson håller med Kommunal om att arbetsbrist knappast förekommer inom vårdsektorn, men han är starkt kritiskt till deras principöverenskommelse:
– För oss är det här en oerhörd besvikelse. Det är bara förnamnet.
– Det behövs en uppryckning i solidariteten kvinnoförbunden emellan. Den saken är klar. Villkoren i vården är tuffa nog utan ytterligare försämringar.
Han kallar det förstärkta omställningsstödet och utbildningen till främst bristyrken för omskrivningar.
– Man får döpa det till vad man vill. Om jag skulle medverka till en sådan sak skulle jag hellre ta mitt pick och pack och dra hem.
För Vårdförbundet dröjer det innan SKL kan ställa samma krav mot dem. Tidigast i november möter de motparten vid förhandlingsbordet i frågor där även anställningsskyddet kan komma upp, enligt Larson.
– Men SKL lär vifta med samma papper framför våra näsor. Och vi får svårt när någon har börjat spika och slagit in några spikar.
Vårdförbundet får stöd av Lärarförbundet i kritiken mot Kommunal. Mathias Åström, förhandlingschef, säger att Kommunals förändringar är försämringar.
– En sådan modell blir fel i skolans värld.
Han vänder sig mot begränsningen av turordningskretsar. I framtiden blir driftsenheten turordningskrets om inte facket begär att tre ska slås samman. Då kan facket framstå som skyldig till att personer drabbas av uppsägningar som annars skulle ha klarat sig, tolkar Mathias Åström den konstruktion som SKL vill ha.
Han är också kritiskt till de nya förtursreglerna.
När Kommunal ser en ökad möjlighet till förtur ser Lärarförbundet en begränsning, inte minst för att lärarlegitimationen begränsar undervisningsområden.
– Om man lyssnar till vad SKL säger har arbetsgivarna fått detta i betalning för satsningen på undersköterskorna. Det klart att turordningskretsen blir mindre. En till tre driftsenheter är mindre än en hel kommun, säger Mathias Åström.
LÄS OCKSÅ KOMMUNALS KONGRESS #KOMMUNAL16
Debatt: Kommunal behöver avskaffa individuella löner
Kommunals ledning vill ha legitimationskrav för uskor
”Vill bli ihågkommen som en vinnare” – Annelie Nordström
Så är de som ledare för Kommunal
Här är det viktigaste om Kommunals kongress