Kommunals ledning vill ha legitimationskrav
Oslo 20121003. 26 Âr gamle Kari Anne Seime jobber som sykepleier p Radiumhospitalet i Oslo. De siste Ârene har hun stadig fÂtt nye arbeidsoppgaver som har f¯rt til mindre tid til pasientene. Enkelte dager gÂr over halve arbeidstiden med til papirarbeid. Konsekvensene for Kari Anne er dÂrlig samvittighet overfor pasienter hun ikke har god nok til til  f¯lge opp og at hun gj¯r feil. Dr¯mmen er jobb p et privat sykehus hvor hun fÂr god tid til det som var grunnen til at hun ville bli sykepleier; pleie pasienter. Foto: Tore Meek / NTB scanpix / SCANPIX / kod 20520
Foto: Tore Meek/TT
Kommunals ledning vill arbeta för att undersköterskorna blir legitimerade precis som läkare och sjuksköterskor, men vägen dit är lång. Än har undersköterskorna inte ens en likvärdig gymnasieutbildning i landet och hittills bygger alla legitimerade vårdyrken på högskoleutbildning.
Kravet om legitimering förs fram i en motion till Kommunals kongress i nästa vecka. Förbundsledningen ställer sig bakom den.
– En legitimering skulle höja statusen och attraktionen att jobba som undersköterska. Det skulle också bli klart och tydligt vilka kunskaper som undersköterskorna har, säger Annelie Medling, som arbetar med frågan på förbundskontoret.
Vägen till en legitimering är lång om förbundets kongress röstar ja till motionen. I dag finns inget legitimerat vårdyrke som enbart grundar sig på gymnasieexamen. De 21 legitimationsyrken som är upptagna i patientsäkerhetslagen har alla en utbildning av högskolekaraktär. En aspekt av legitimeringen är att den ska ske av just patientsäkerhetsskäl.
– Om ett yrke ska legitimeras är det ett politiskt beslut, eftersom det handlar om lagstiftning, säger Helena Scarabin, jurist på Socialstyrelsen, som ansvarar för legitimeringen inom vården.
Kommunal har en arbetsgivarmotpart i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som traditionellt varit skeptiskt till legitimering av yrken.
– Vi har inte tagit ställning till detta, men vi har inte tidigare gillat idén när till exempel SSR uppvaktade oss om legitimering av kuratorer i vården och vi var inte förtjusta i lärarlegitimeringen, säger Agneta Jöhnk, chef för avdelningen arbetsgivarpolitik.
– Men det kan ligga något i att Kommunal vill värna yrkesrollen och inte vattna ur den, men vi kanske kan hitta andra former för det.
För Kommunal är svårigheten inte enbart hur samhällets ska övertygas om undersköterskornas behov av legitimation. I ett första steg måste vård- och omsorgsprogrammet få ett gemensamt innehåll på alla landets gymnasier.
– Vi vill se en utbildning som är nationellt lika i hela landet. Även den som väljer arbete inom äldreomsorgen behöver sjukvårdskunskaperna, inte minst därför att vårdtiderna kortas inom sjukvården. I hemtjänsten möter man multisjuka äldre idag, säger Annelie Medling.
En orsak till att Kommunal nu vill börja driva frågan hårdare är det stora behovet av undersköterskor. De närmaste 20 åren behövs 160 000 ny i yrkeskåren, medan bara 3 000 lämnar gymnasiet varje år. Nästa tre gånger så många nyexaminerade behövs per år.
Skolverket är engagerat i utbildningens utformning, som är en av alla hundratals frågor för den pågående gymnasieutredningen. Innan den är klar i oktober lär inget hända.
– En särskild examen skulle tydliggöra vilka kunskaper undersköterskan har med sig och skulle göra det lättare att kommunicera med bland annat arbetsgivare, säger Eva Ekstedt Salzmann, Skolverket, men poängterar att det både har för- och nackdekalar.
En svår fråga är om ett enda av gymnasiets 12 olika yrkesprogram kan få en tydlig titelexamen, medan de andra inte har det.
LÄS OCKSÅ
”Vill bli ihågkommen som en vinnare” – Annelie Nordström
Så är de som ledare för Kommunal
Här är det viktigaste om Kommunals kongress
”Maktombyte som märks” – Liv Beckström
Tobias Baudin stänger dörren för LO
Motioner och förslag på Kommunals kongress
• Rekordmånga motioner, 709 stycken, ska avhandlas under Kommunals kongress nästa vecka. Störst antal motioner, 182 stycken, rör slopad karensdag för personer som blir sjuka på grund av jobbet, till exempel smittade av patienter eller brukare.
• Därutöver är det främst sex timmars arbetsdag, rättvisa löner och slopande av delade turer som fått medlemmar att skriva motioner. Bara en motion handlar om alkoholpolicy, men motionerna skrevs innan Kommunalskandalen rullades upp i Aftonbladet.
• Inför kongressen har Kommunals förbundsstyrelse lagt förslag om restriktivare regler för resor med flyg och tåg. Endast vid resor som är längre än fyra timmar ska flyg användas som alternativ till tåget. Flygresor ska bokas i ekonomiklass eller motsvarande, vilket även ska gälla utrikes resor. Beslut om undantag för annan biljettklass vid internationell flygresa som är längre än åtta timmar kan fattas men det ska ske restriktivt och kunna motiveras.
