STOCKHOLM 20110822 En underskˆterska p akuten p Sˆdersjukhuset Foto: Leif R Jansson / SCANPIX / kod 10020

Foto: Leif R Jansson/TT

ARBETET DEBATT. S och V: Hur kan ni marknadsföra er som annorlunda från allianshögern när ni driver samma arbetarfientliga politik i SKL? Skärp er, ta era SKL-politiker i örat och gå omedelbart med på Kommunals blygsamma avtalskrav, skriver företrädare för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge och Luleå.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) styrs av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Ändå placerade de sig till höger om Svenskt Näringsliv när de inledde löneförhandlingarna med Kommunal med att lägga avtalsrörelsens mest arbetarfientliga krav: sifferlösa avtal mellan chef och anställd utan inflytande av facket, slopade lägstalöner, ingen individgaranti samt försämrad ob- och övertidsersättning.

Nu har SKL backat från några av de värsta kraven. Men frågan kvartstår: Är det så här S-, MP- och V-styrets politik ser ut? Och hur kan S och V – som säger sig kämpa för arbetare och lågavlönade kvinnor – stå för några av dessa krav över huvud taget?

Arbetssituationen för kommunanställda blir sämre för varje år. Undersköterskorna är den arbetargrupp vars löner hållits tillbaka allra mest och är idag i snitt 2 800 kronor lägre än en verkstadsarbetares. Andelen visstidsanställningar inom arbetaryrken i kommunsektorn har ökat från 23 till 30 procent mellan åren 2009 till 2014. SKL:s krav, om de genomfördes, skulle ytterligare försvaga de låglönegrupper och de främst kvinnor som S och V säger sig kämpa för.

SKL vill dessutom att anställningsvillkoren ska bli än mer flexibla. Med andra ord större möjligheter för lokala överenskommelser om fler deltider, delade turer och hälsofarliga scheman.

Även ur verksamhetens perspektiv skulle det vara katastrofalt om SKL:s krav gick igenom. Det skulle bli än svårare att rekrytera motiverad och utbildad personal till viktiga jobb inom vård och omsorg samtidigt som välfärden kommer att behöva byggas ut kraftigt de kommande åren för att möte de ökade behoven av t ex äldreomsorg. Att försämra villkoren och reallönerna för personalen skulle också slå hårt mot det engagemang för jobbet som är så viktigt för kvaliteten i verksamheten.

Kommunals avtalskrav på 400 kronor extra till undersköterskorna utöver märket är faktiskt modesta. Sveriges ekonomi utvecklas väldigt bra. För 2015 bedöms BNP-tillväxten ha blivit 3,6 procent, vilket är den högsta tillväxttakten på över fyra år – högst i Norden och dubbelt så hög som i Tyskland.

Ett SKL-styre av partier som säger sig kämpa för arbetare och kvinnor måste naturligtvis också kräva att Sveriges ökande rikedomar – skapat av Sveriges arbetare – ska komma välfärden och välfärdsarbetarna till del. Kräv att kommuner och landsting kompenseras för alla tidigare års lön- och prisökningar och att statsbidragen åter indexregleras.

SKL har dessutom systematiskt hållit nere lönerna för Kommunals medlemmar, i strid mot överenskommelserna i det tidigare treåriga centrala avtalet. Det har i verkligehten saknats mellan 0,5-0,8 procent jämfört med nivån på löneökningarna i det centrala avtalet. Kommunal hade behövt lägga ett bud på minst 1 000 kronor mer enbart för att börja hämta igen en del av det som förlorats.

S och V: Hur kan ni marknadsföra er som annorlunda från allianshögern när ni driver samma arbetarfientliga politik i SKL? Skärp er, ta era SKL-politiker i örat och gå omedelbart med på Kommunals blygsamma avtalskrav!

Mattias Bernhardsson
Lina Rigney Thörnblom
Jonas Brännberg
Britta Berggren
Kommunfullmäktigeledamöter för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge och Luleå

Skärmavbild 2016-04-28 kl. 12.53.30

Mattias Bernhardsson, Lina Rigney Thörnblom, Jonas Brännberg och Britta Berggren.