Klicka på grafiken för att se den större. Grafik: Eva Vaihinen

Klicka på grafiken för att se den större. Grafik: Eva Vaihinen

Investeringarna växer stadigt i näringslivet. Förra året låg investeringarna på samma nivå som under högkonjunkturen före finanskrisen. Men medan den privata sektorn satsar för framtiden faller statens investeringar till historiskt låga nivåer.  

I den pågående avtalsrörelsen hörs varningar om en osäker framtid, förlorad konkurrenskraft och ett pressat näringsliv som inte kan bära lönekostnadsökningar. Men den senaste statistiken över den svenska ekonomin tecknar en helt annan bild av läget inom näringslivet: Företagen satsar för fullt inför framtiden.

De privata investeringarnas andel av bruttonationalprodukten – investeringsandelen – nådde 2015 sin näst högsta notering på ett kvartssekel. Bostadsinvesteringarna når för första gången på länge tillbaka till nivåerna från 1980-talet, tiden innan finanskrisen slog till och byggandet rasade. Uppgången är dock inte begränsad till bostäder. Även andra investeringar i lokaler, maskiner, inventarier, forskning och utveckling växer och ligger klart över sitt historiska genomsnitt.

Skärmavbild 2016-03-10 kl. 08.28.48Drivande bakom utvecklingen är en massiv investeringsuppgång bland tjänsteföretagen. Investeringar i olika tjänstebranscher har aldrig tidigare utgjort en så stor del av den svenska ekonomin. Samtidigt växer industrins investeringar i takt med den övriga ekonomin.

Prognoschefen på statliga Konjunkturinstitutet, Jesper Hansson, anser att den starka investeringsutvecklingen i näringslivet inte är helt lätt att tolka, eftersom efterfrågetrycket ännu inte har nått högkonjunktursnivåer.

– Våra bedömningar av efterfrågeläget och konjunkturen styrs mycket av industrin. Men andra delar av ekonomin har gått bra, och dessa har investerat ganska mycket, säger Jesper Hansson.

Medan företagen ökar takten i sina investeringar, så fortsätter staten att dra ner på investeringssidan. Den statliga investeringsandelen når sin lägsta nivå under hela efterkrigstiden, och den ligger numera klart under genomsnittet sedan 1980. För att nå dit skulle det ha behövts 14,5 miljarder kronor i ytterligare statliga satsningar förra året.

Nedgången drivs framför allt av kraftigt minskade investeringar på försvars-  och utbildningsområdet. Dessutom har infrastrukturinvesteringarna utvecklats svagt på senare år, och de ligger numera klart under sin historiska nivå.

Enligt Jesper Hansson på Konjunkturinstitutet är en av anledningarna till det att vissa infrastrukturprojekt har skyfflats över på kommunerna. Han hävdar att det svaga fjolåret delvis förklaras av att nya beslutade statliga projekt ännu inte sattes igång, medan tidigare projekt avslutats.

– Vi räknar med en viss uppgång i år och nästa år. Investeringarna som kommer av flyktingkrisen sker dock huvudsakligen i kommunal regi, och stora projekt som höghastighetståg ligger längre fram. Samtidigt ska man komma ihåg att politikerna måste ta beslut om nya projekt för att hålla uppe investeringsandelen, säger Jesper Hansson.

Klicka på grafiken för att se den större. Grafik: Eva Vaihinen

Klicka på grafiken för att se den större. Grafik: Eva Vaihinen