LÄS MER: Enkät: Hur stökigt är det egentligen på biblioteket? Vi frågade bibliotekarierna själva.

”Sveriges öppna rum har kidnappats.” ”Porta hotfulla gäng från bibliotek.” ”Social oro ger stök på bibliotek.” ”Det är ett nytt Sverige”.

Det senaste året har ledarskribenter på Svenska dagbladet (SvD) och Göteborgsposten (GP) fokuserat på landets folkbibliotek och krävt hårdare tag mot ”stök” från ungdomsgäng i miljonprogramsområden.

Exempel plockas från nyhetsartiklar från olika år. En bibliotekarie och äldre dam som besöker bibliotek intervjuas anonymt hur de påverkas av gängen.

– Vi är glada att frågor som rör bibliotekarier dyker upp på ledarsidor. Men det är en förenklad bild som presenteras. Det finns inga belägg för att stöket ökar. Det har tyvärr pågått länge och ser väldigt olika ut i olika delar av landet, säger Attila Rostoványi, ordförande för fackförbundet DIK.

Paulina Neuding var den som startade debatten på SvD förra året.

– Det handlar inte om att ge den ena eller andra bilden. Ändrade öppettider och väktare är ett faktum. Det är bara att titta i pressarkiv. Jag har aldrig läst om ett bibliotek som stängt på grund av sura gubbar.

Men kontaktar man biblioteken är det just så det kan se ut. I en ledartext i GP från januari i år tas två incidenter på bibliotek upp som exempel på att ”den trend som Neuding uppmärksammade” med ”slagsmål, gängbråk och hot mot personalen” har fortsatt och ”intensiteten ökat”. Det ena inträffade i Lundby på Hisingen i Göteborg. Där var det en vuxen man som var missnöjd med servicen, säger bibliotekarien Gabriella Andersson.

– Vi har haft problem med enskilda individer men då ofta uteslutande i vuxen ålder. Ungdomsproblematiken är inget som vi generellt känner igen oss i, säger hon.

DIK gjorde med anledning av debatten en arbetsmiljöundersökning bland bibliotekarier. Och många har en extrem arbetsmiljö. En av fem har blivit hotad. Fyra av tio har utsatts, eller bevittnat, våld på jobbet. Åtta av tio har upplevt aggressivt bemötande.

Men över hälften av de dryga 1 800 svarande ansåg att det inte är något nytt. En fjärdedel ansåg att hoten har ökat. En fjärdedel att de minskat. De enda bibliotekarier som är fria från stök finns på fängelsebiblioteken.


Enligt de svarande
finns ingen särskild grupp som står för obehaget utan de anger snarare sådant som stängda verksamheter i lokalområdet som orsaker till ökade problem på biblioteket. Ju mer sociala problem som finns i området, desto mer märks de på biblioteket.

– Visst finns det problem med ungdomsgäng. Men alla kan stå för våld i samhället. På ett bibliotek är missbrukare det främsta problemet. På ett annat psykiskt sjuka som kissar i lånehyllorna. På ett tredje medelålders med översittarfasoner som skriker ”jag betalar din lön så nu för du fixa boken”, säger Attila Rostoványi.

Enligt honom ligger ansvaret hos arbetsgivare som under lång tid inte tagit problemen på allvar. Chefer och lokalpolitiker som, enligt DIK, måste bli bättre på att göra det arbetsmiljölagen kräver; rapportera incidenter, ha tydliga handlingsplaner och följa upp det som händer.

Sveriges radios Kulturnytt vände sig med anledning av debatten till landets samtliga bibliotekschefer. Bland arbetsgivarna tycker en femtedel att stöket ökat. Och nästan lika många att det minskat. 25 procent anser att det aldrig är stökigt. Och på frågan om vilken grupp som står för hot, trakasserier och våld svarade de flesta att det är vuxna människor.

Emma Engström som granskade debatten för radions del frågar sig vilken grund debatten har.

– Det var så märkligt att den här typen av nyhet dök upp på ledarplats och inte nyhetsplats. Det finns en tydlig politisk ambition här, debatten kom i en tid när vi diskuterar hot och undertonen här är invandrares hot mot en svensk ordning.

LÄS OCKSÅ:

Enkät: Hur stökigt är det egentligen på biblioteket?

Det offentliga rummet del 1: Staden som vill byta klass

Det offentliga rummet del 2: Allmän plats – för inbjudna

Det offentliga rummet del 3: Mot ett kyligare samhälle