Vid ett tillfälle, i närheten av Karlaplan, möter vi en man. Han väjer inte, går rakt emot oss, inget ovanligt i sig. Men exakt när han passerar oss, vi väjer, inget ovanligt i sig, lyfter han på kashmirrocken och fiser på oss.

Symboliken i denna händelse är övertydlig. Samtidigt lever vi i en tid när verkligheten ständigt knockar dikten. Vi kan ju hoppas att den senaste tidens yrvakna debatt, att kvinnor blir angripna i det offentliga rummet (va?!, det var det värsta!?) leder till något annat än mer rasism. Till exempel att kvinnor kan röra sig lika fritt som män. Eller åtminstone att debatten börjar handla om just det, inte om vilken man det var denna gång.

Men mönstret finns i också det vardagliga. I det som aldrig blir rubriker. Det som händer på väg till jobbet, krogen, gymmet. Se exemplen. Eller fisen ovan. Och det lilla – det som redan slagit sig till ro i våra kroppar – och det stora hänger alltid ihop.

Det är lika svårt att föreställa sig en kvinna i dräkt fisa ner mig och min syster, som att se grupper av kvinnor antasta unga män på ett torg. Förväntningar på kvinnor och män är lika vitt skilda i det offentliga rummet, som i alla andra rum.

Inblick inleder en serie om detta, allas vårt, rum. Men som alltid verkar tillhöra somliga mer än andra. Och det handlar inte bara om kön. Läs till exempel om Kvillebäcken.

LÄS OCKSÅ:

Staden som vill byta klass

Se utdrag från boken Den urbana fronten

Kön i det offentliga rummet

Manspreading – alternativt att bresa
Tunnelbanan i New York, MTA, drev förra vintern en kampanj mot somliga mäns förmåga att sitta lite väl bredbent i kollektiva färdmedel. En förmåga som generöst förevisas även i sportsändningarnas tv-soffor.

Skärmdump från Andrev Waldens blogg.

Skärmdump från Andrev Waldens blogg.

Citaten från artikeln ”Ni har varit på månen men kan inte väja för en kvinna” i DN Sthlm den 27 november 2015, om kvinnor i staden.

Om jag möter en man på en smal trottoar och inte väjer för honom, ja då blir det en kollision. För han kommer inte att väja, inte för mig. Det är som om män förväntar sig att kvinnor alltid ska kliva åt sidan” Julia Spade

”När jag går hem från tunnelbanan måste jag passera flera sportbarer. Då kommer man rakt i famnen på männen som kollar på sport och dricker öl. Då går jag hellre över på andra sidan där det ligger affärer. Egentligen är det så enkelt att minimera risken för att män samlas i grupp när staden planeras. Placera inte tio ställen på raken där män kan hänga tillsammans” Irena Pozar

”Reaktionerna på Åhlens och H&M:s reklamkampanjer med bilder på slöjbärande kvinnor är helt absurda. Hur kan man bli provocerad av det? Och så finns det de som påstår att kvinnor i slöja i det offentliga rummet gynnar IS. IS är en barbarisk sekt i Mellanöstern som skär halsen av sina medmänniskor. Ska jag behöva hantera det som muslim?” Sarah Delshad