Det går inte att förklara turerna runt Kommunal som annat än förödande.
Att göra utsvävningar på medlemmarnas bekostnad påminner om ett maktmissbruk vi trodde oss ha lämnat för mycket, mycket länge sedan.
Det ska inte vara möjligt att använda medlemmarnas egen kursgård för privat övernattning där medlemmarna står för notan.
Det ska inte vara möjligt att åka på ”inspirationsresor” till London och överskrida all rimlighet när det gäller alkoholförtäring. Även det på medlemmarnas bekostnad.
Något som förbryllar, i detta fall liksom i alla andra fall av maktmissbruk, är varför det lockar så att göra fel när det är så lätt att göra rätt.
Skatteverket har klara och restriktiva regler för vad som gäller vid representation. Att följa dem är inte svårt.
Att utnyttja medlemmarnas avgifter för egen privat konsumtion och för att tillskansa sig privata fördelar vittnar om en oförmåga att handskas med makt och förtroende. Och då ska man inte heller ha makt och förtroende.
Att förbundets kassör och tredje vice ordförande Anders Bergström avgår med omedelbar verkan är därför logiskt.
Den som inte inser att en förtroendepost inom en facklig organisation inte innebär konsumtion på medlemmarnas bekostnad ska inte ha någon förtroendepost.
För det är här tyngden i avslöjandena finns.
Vilket fack kan med de egna medlemmarnas förtroende driva frågan om en rättvisare värld och minskade klassklyftor när personer som ska företräda dem använder medlemmarnas avgifter för egen njutning?
Vidare är det inget fel i att pröva olika vägar att öka förbundets inkomster, men att Kommunal driver en restaurang för dem med fetast plånböcker har redan tidigare ifrågasatts internt.
När Anders Bergström nu har avgått lär Kommunal sälja eller byta skepnad på restaurangen relativt omgående.
Aftonbladets granskning av ekonomin kring restaurangen och Marholmen är dock tveksam. Det går inte att räkna investeringar som en förlust och räkna bort värdet, som Aftonbladet har gjort.
Men det är som sagt inte det som upprör mest.
Det viktigaste ett fackförbund har att vårda är medlemmarnas förtroende, ett förtroende som allvarligt har skadats av det som inträffat.
I dag fick jag ett mail från en undersköterska jag tidigare mött i jobbet.
Hon skriver:
”Jag är riktigt, riktigt besviken. Kommunals förtroendekapital hade verkligen behövts i dessa tider när kalla vindar blåser. Nu har de förverkat det. Och de stora förlorarna är medlemmarna. Dilemma för mig som är nominerad till (—-)styrelsen. Funderar starkt på att hoppa av. Min goda vilja kan jag ge till någon annan.
Makt gör en människa blind.
Läs Machiavelli.”
Här ligger nu den stora utmaningen för Kommunal.
Styrkan i undersköterskors och övriga medlemmars rättmätiga krav på rimliga löner går förlorad om dugliga fackligt engagerade medlemmar nu vänder förbundet ryggen.
Svunna tider av maktmissbruk bör fortsätta vara svunna. Vi vill inte ha tillbaka dem.
LÄS OCKSÅ:
Anders Bergström lämnar Kommunal
