Mattias Bernhardsson, Lina Rigney Thörnblom, Jonas Brännberg och Britta Berggren.

 

Debatt. Nu behövs gemensam kamp för mer pengar till kommuner och landsting, till välfärd, fler bostäder och flyktingmottagningen. Pengarna finns, men i fel händer, skriver Rättvisepartiet Socialisterna.

Dubbla arbetspass på 17 timmar. Hela avdelningar säger upp sig i protest. Förlossningar på BB:s toalettgolv. Vårdkrisen har många ansikten. Landstingsstyret i Västernorrlands län (S, V, MP) planerar enorma nedskärningar, hela Sollefteå sjukhus kan läggas ned.

I kommuner ökar nedskärningar i skola och omsorg. I Luleå hotas hela 10 skolor av nedläggning. I Herrljunga ersätts hemtjänstens tillsynsbesök med kameror.

Samtidigt ökar behoven drastiskt. Dagens 150 000 demenssjuka kommer om femton år att vara cirka 250 000. Men antalet platser i särskilt boende har minskat med 30 000 på 15 år.

Bostadsbyggandet är för litet och med för höga hyror för att kunna möta bostadskrisen. Behoven av billiga kommunala hyresrätter ignoreras.

Fler kommuner tar till panikåtgärder som flyktinglogi i hallar och baracker, medan de rikaste kommunerna stänger dörren. Men tusentals vanliga människor har solidariskt mött upp flyktingar på perronger, ordnat övernattning, ett varmt mål mat, transport och information.

Det behövs en räddningsplan för välfärden. Sverige har aldrig varit så rikt som idag. BNP per capita har ökat från 234 900 kronor år 1980 till 403 000 kronor 2014 (2014 års penningsvärde). Bara sedan 2010 har BNP ökat med 571 miljarder kronor, mer än vad hela BNP var 1980.

Detta talas det inte om. Det är nästan tabu. Men Sverigedemokraternas kampanj att ”Sverige har inte råd” får uppmärksamhet överallt. Det passar näringsliv och politiker som försvarar nedskärningarna. För några år sen var det vanligt att politiker skyllde krisen i välfärden på att det är fler som blir äldre. Nu har ”fler äldre” ersatts av ”fler flyktingar”.

Sanningen är att ”Sverige inte har råd med de superrika”. De sitter som blodiglar på de offentliga finanserna, skor sig ekonomiskt på flyktingkrisen och använder flyktingboenden, skolor och äldreboenden som slukhål för att föra våra skattepengar ned i privata fickor.

Högern vill tala om ett ”mer ansvarsfullt flyktingmottagande”. Men att stoppa riskkapitalister från att ta uppemot varannan skattekrona avsedd för flyktingboenden i ren vinst, det ”går inte”.

Borgarna dränerade staten på 138 miljarder kronor i skattesänkningar där hela 56 miljarder gick till de rikaste 10 procenten och skänkte ytterligare 16 miljarder till storföretag och banker med SD:s stöd. De fyra storbankernas vinster förra året var 10 000 kronor per invånare.

Om offentliga sektorns andel av BNP var detsamma idag som 1990, skulle det finnas 390 extra miljarder till välfärden. Lägg till ett hundratal miljarder skattekronor om de privata vinsterna i välfärden stoppas.

Vi har utan tvekan råd att ta emot alla som söker asyl och bygga ut välfärden efter de växande behoven. Statsbidragen måste åter indexregleras utifrån verkliga behov. Staten måste betala kommunerna fullt ut för mottagningen samt återbetala vad de är skyldiga kommuner och landsting för år av utebliven kompensation för lön-, pris- och volymökningar. Även de rika kommunerna måste tvingas ta emot flyktingar.

Tiotusentals har demonstrerat med ”Refugees welcome” och tiotusentals mot vårdslakten. Den överväldigande majoriteten vill ta emot flyktingar såväl som sätta stopp för de privata vinsterna. Om facken, flyktingrörelsen och den breda vänstern tar initiativ till gemensam mobilisering för detta skulle gehöret bli enormt. Tiden för det är nu.

Mattias Bernhardsson
Lina Rigney Thörnblom
Jonas Brännberg
Britta Berggren
Kommunfullmäktigeledamöter för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge och Luleå