Foto: Colorbox

Foto: Colorbox

Allt fler grupper förhandlar fram bättre avtalspensioner för att kunna pensionera sig på deltid långt före 65. En bekymmersam utveckling för samhället, anser Pensionsmyndighetens analyschef – som ifrågasätter att staten själv går före.

Om några veckor får de statligt anställda ett nytt pensionsavtal. Det träder i kraft efter nyår och gäller dem som är födda 1988 eller senare.

Avtalet, som har arbetsnamnet PA 16, liknar de övriga centrala pensionsavtalen i Sverige. Men de statliga arbetsgivarna betalar in lite mer till pensionen – en ”extra” avgift motsvarande 1,5 procent av de anställdas löner. På så sätt ska de få råd att pensionera sig på deltid några år före 65-årsdagen. Den som jobbar vidare på heltid får i stället högre pension.

Liknande förmåner finns redan i många branscher (se exempel här intill). Och i den kommande avtalsrörelsen vill facken bygga ut dem. IF Metall tänker använda en del av utrymmet för löneökningar till att öka avgifterna till den så kallade deltidspensionen. Unionen, som kallar sin lösning för flexpension, har som ett av sina främsta mål att sprida denna till alla avtalsområden.

Trenden är tydlig: När den allmänna pensionen ser ut att bli låg förhandlar de som kan till sig mer tjänstepension.
– Rädslan för att den statliga pensionen inte räcker är en av drivkrafterna, säger Robert Schön, förhandlingschef vid Industriarbetsgivarna. En annan är friheten att gå i pension när man själv vill: vid 65, 64, 66 eller något annat.

Skärmavbild 2015-10-15 kl. 10.40.49Men där fack och arbetsgivare talar om frihet och trygg ålderdom ser Ole Settergren, analyschef vid Pensionsmyndigheten, ett misslyckande. När vi lever längre kräver samhällsekonomin att vi också jobbar längre. Det allmänna pensionssystemet ger oss tydliga signaler om det.
– Med de här pensionsavtalen minskar eller försvinner drivkrafterna för högre pensionsålder, säger Ole Settergren. Det är väldigt bekymmersamt. Arbetskraften behövs i arbete längre.

Avtalen ökar också klyftorna inom pensionärskollektivet, säger Ole Settergren. Skillnaderna i pension blir stora mellan olika avtalsområden. Och mellan dem som omfattas av kollektivavtal och dem som inte gör det.

I såväl industrin som den statliga sektorn hävdar fack och arbetsgivare att pension på deltid får anställda att stanna kvar längre.
– Man orkar jobba till högre ålder om man jobbar i mindre omfattning, säger Monica Dahlbom, förhandlingschef vid Arbetsgivarverket, som dock medger att hon inte har någon undersökning som stöd för det påståendet.

Skärmavbild 2015-10-15 kl. 10.43.22Ole Settergren är skeptisk.
– Det finns situationer där valet står mellan att sluta helt och att fortsätta jobba några år till på deltid. Men det är inte den generella bilden, säger Ole Settergren.
– De som faktiskt är slitna borde få sjukpenning eller sjukersättning. Reglerna för sjukersättning borde ses över. Det vore mer effektivt och rationellt än att betala en sparpremie som tillfaller alla, även dem som är friska.

Redan det gamla pensionsavtalet för statligt anställda innehåller en möjlighet att gå i pension på deltid från 61 års ålder. Det har lett till skarp kritik från politikerna. 2013 skrev den statliga pensionsåldersutredningen att ”det är fel signal att den skattefinansierade sektorn har generösa avtal för och tillämpning vid tidig pensionering, samtidigt som politiken eftersträvar ett längre arbetsliv”.

Men i det nya statliga pensionsavtalet vidgas möjligheten till delpension.
– Det är paradoxalt att staten går före med något som riskerar att bli skadligt på samhällsnivå, säger Ole Settergren. Med hänvisning till att det ska få människor att orka jobba längre. Det är en parodi på analys.

LÄS OCKSÅ:

Statens kaka – inte så liten för pensionären

Delpensionär: ”En skänk från ovan”

 

Förmånliga delpensioner – exempel

Arbetstidskonton *LO:s industriförbund, liksom Unionen, har i många branscher avtal om arbetstidskonton som kan användas för att spara ihop till tidigare pensionering. För exempelvis gruvarbetare och stålarbetare har arbetstidskontona utvecklats till mycket generösa tjänstepensioner. Totalt betalar arbetsgivaren in avgifter motsvarande 8,5 procent av lönen till en gruvarbetares tjänstepension, 8,0 procent till en stålarbetare. Det ger goda möjligheter att gå i pension före 65. Deltidspension & flexpension *Sedan våren 2013 tjänar en stor del av IF Metalls medlemmar in deltidspension. Företagen avsätter pengar för att de anställda ska ha råd att trappa ner efter 60. Avgifternas storlek varierar. I exempelvis teknik-avtalet är den 1,5 procent. ”Medlemmarna vill att vi höjer avgifterna i avtalsrörelsen 2016”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. *Unionen har en mot-svarighet, flexpension, i 39 av sina bransch-avtal. *Lokala avtal om pension på deltid finns vid flera företag, till exempel SSAB. Statliga avtal *Av de fyra stora, centrala pensionsavtalen på arbetsmarknaden är tre ganska lika: Premierna är 4,5 procent på lönedelar under 7,5 inkomstbasbelopp per år (36 300 kronor i månaden), och 30 procent på lönedelar ovanför den gränsen. I det fjärde - det nya avtalet för statligt anställda - tillkommer 1,5 procent på lön både under och ovanför taket. Det ska ge möjlighet att jobba mindre de sista åren. *Arbetsgivarverket, Seko och Saco kom överens om grunderna i det nya avtalet i juni, men detaljerna är ännu inte klara. Tjänstemannafacken, med ST i spetsen, är missnöjda med uppgörelsen och har inte skrivit under. Arbetsgivarna räknar dock med att tillämpa avtalet även på tjänstemännen.