Samma rätt – olika avtal

UPPDATERAD 2018

Privatanställda arbetare

Privatanställda arbetare har som regel rätt till 25 dagars semester. Ett undantag är privatanställda inom spårtrafik, post och telekomföretag, som arbetade på SJ, Posten och Televerket när de statliga affärsverken bolagiserades.

De får behålla sina bättre villkor med stöd av övergångsbestämmelser. Som exempel kan Sekomedlemmar som arbetade på Posten då den bolagiserades 1994 ha 28, 31 eller 34 dagars semester, beroende på ålder och hur lång anställningstid de hade.

GS-fackets medlemmar på dagstidningstryckerierna har 29 dagars semester, som ökar till 31 dagar från 40 års ålder.

I avtalet har arbetstidsförkortning bytts mot fler semesterdagar. I en produktion som rullar dygnet runt är det svårt att få ut sin ledighet, och facket har sett de tydliga regler som omger semester som en fördel.

Statligt anställda

Statligt anställda har 28 semesterdagar till och med 29 års ålder, 31 dagar från det att de har fyllt 30 år, och 35 dagar från det att de har fyllt 40 år. (Statligt anställda kan dessutom spara upp till 35 semesterdagar, medan semesterlagen sätter en gräns vid 25 sparade semesterdagar.)

För vissa statligt anställda kan semestern faktiskt bli ännu lite längre. Officerare och poliser har så kallad timsemester, som gör det möjligt att ta ut semester för både hela dagar och del av dag.

I stället för 28 dagars semester har den anställde 224 timmar att ta ut, i ställer för 31 dagar 248 timmar, och i stället för 35 dagar 280 timmar. Poliser som arbetar skift och har kortare arbetsvecka än 40 timmar kan på så sätt få ut någon dag utöver de maximala 35 dagarna, enligt Christer Palmkvist vid Polisförbundet.

Kommun- och landstingsanställda

Kommun- och landstingsanställda, exempelvis undersköterskor, har till en början 25 dagars semester. Från 40 års ålder har de 31 dagar, från 50 års ålder 32 dagar.

Men Kommunals avtal medger att medlemmarna gör upp med arbetsgivaren om att byta sina semestertilllägg – de extra pengar som följer med semesterlönen – mot lediga dagar.

Enligt Jeanette Hedberg vid Sveriges Kommuner och Landsting är sådana lokala avtal ”relativt vanliga”. För den som har 25 dagars semester medför det här bytet drygt tre dagars extra ledighet, för den som har 32 dagars semester ger det fyra extra dagar.

Privatanställda tjänstemän

För privatanställda tjänstemän är 25 dagars semester grundregeln. Men individuella uppgörelser om fler dagar än så, till exempel 28 eller 30 dagar, är inte ovanliga bland tjänstemän i chefsställning. Längre semester är i en del fall en kompensation för att den anställda inte får särskild ersättning för övertidsarbete.

Några kollektivavtal ger fler semesterdagar till dem som fyllt 40 år. Det gäller till exempel journalister (fem extra semesterdagar) och tjänstemän inom Public service (tre extra semesterdagar).

Sedan 2017 ger några av Unionens avtal den anställde möjlighet att komma överens med arbetsgivaren om att byta semestertillägget mot fler betalda lediga dagar (Public serviceavtalet är återigen ett exempel). Beroende på hur lång semester den anställde har rätt till kan det här bytet ge fyra till sex extra lediga dagar per år.

Lärare

De flesta lärare i grundskolan och gymnasieskolan kan se fram emot en lång sommarledighet. Men lärarna har faktiskt inte fler semesterdagar i sina avtal än andra kommunalt anställda.

I stället har de ett särskilt arbetstidsavtal som innebär att de arbetar mer under terminerna, i snitt 45,5 timmar per vecka. På så sätt tjänar de in ledighet (ferie) som tas ut när eleverna har sommarlov.

Precis som andra grupper får lärare ta ut semester om verksamheten tillåter det – och det går oftast inte under terminerna.

SEMESTERGUIDE

38 år med fem veckor – kan de bli mer?

Så räknar du ut din semester

Semestertillägg – pengar när du inte jobbar

Arbetsgivaren som avbryter din semester kan få betala dyrt

Stressforskarens råd: börja på soffan