Svensk skola är i stort behov av genomgripande förändringar. Lärarnas kompetens måste stärkas, kraven på blivande lärarstudenter höjas och elevernas attityd i klassrummet ändras, skriver OECD i rapporten Improving Schools in Sweden.

– Det har varit en besvikelse för mig också.

Med de hårda orden inledde Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna sin presentation av den skolrapport som beställdes av den förra regeringen.

Utbildningsminister Gustav Fridolin säger att han delar Schleichers besvikelse över den svenska skolan.

– Sverige ska ha ett skolsystem där alla elever får en ärlig chans oavsett hur många böcker man har i bokhyllan där hemma. Vi ser ojämlikheterna öka, säger han.

Det han främst reagerade på i OECD-rapporten är otydligheten i ansvar för den svenska skolan och att ”lärare inte får äga skolutvecklingen utan allt mer har fått anpassa sig till skiftande politiska direktiv”.

– Där måste vi bli bättre, säger Fridolin.

Andreas Schleicher säger att han tidigare sett Sverige som en förebild när det gäller utbildning.

– Men i början av 90-talet verkar det som att den svenska skolan tappade sin själ, säger han.

Med på pressträffen för att ta emot rapporten var utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, som också är ordförande i den nyinrättade Skolkommissionen.

Skolan behöver genomgripande förändringar. Rapportförfattarna efterlyser en attitydförändring i klassrummen: Alla elever ska känna att lärarna har höga förväntningar på dem.

– Svenska studenter lägger skulden på allt annat än sig själva. ”Jag är bara en konsument i skolan”, säger Schleicher för att beskriva elevernas attityd.

Samtidigt måste stödet till elever med utländsk bakgrund göras likvärdigt över landet. Det fria skolvalet måste också göras mer likvärdigt, så att alla familjer kan göra medvetna val.

– Ge föräldrarna bättre information. Många svenska föräldrar gör inte valen på rätt grunder, säger Schleicher.

Schleicher visar ett diagram där det syns hur mycket pengar som går till skolan.

– Finansiellt ser det bra ut i Sverige, men tittar man på resursernas kvalitet är det en annan sak, säger Schleicher.

– Det handlar inte om hur många lärare man har, utan om undervisningens kvalitet.

Sveriges mål bör vara att rekrytera de bästa till yrket och behålla dem där. Det är inte bara en fråga om lön, även om lönen spelar roll.

Men om läraryrket ska vara attraktivt krävs en helt annan personalpolitik än i dag, menar OECD.

– Att vara lärare är inte attraktivt i Sverige, säger Schleicher som anser att Sverige har en stor utmaning i att göra läraryrket respekterat och attraktivt.

Fortbildning hänger i dag på personligt intresse och vilka resurser arbetsgivaren har. Många lärare saknar också möjlighet att utveckla sina metoder tillsammans med kolleger på skolan.

Enligt Schleicher arbetar svenska lärare mycket ensamma. Han säger att de behöver samarbeta mer, både för effektiviteten och för att trivas bättre på jobbet.

– Ju mer de tittar på andra lärares lektioner, desto effektivare blir de. Det sker inte ofta i Sverige, säger han.

OECD vill se en långsiktig personalpolitik för lärare och rektorer, och ett nytt institut som driver frågan. Institutet borde också se över lärarutbildningarna. OECD bedömer att kvaliteten skulle höjas med färre lärarhögskolor än i dag.

OECD trycker hårt på hur viktigt det är med lika möjligheter för alla elever. I ett internationellt perspektiv har Sverige en relativt likvärdig skola, men resurserna går inte alltid till de elever eller skolor som behöver dem mest.

Skolor i socialt utsatta områden har till exempel oftare lärarbrist än skolor med socialt starkare elever. Kommunernas resurser per elev varierar också kraftigt, vilket talar för en översyn av bidragssystemet och eventuellt öronmärkta statsbidrag.

Vad gäller friskolor, fritt skolval och konkurrens mellan skolor konstaterar OECD att detta inte lett till bättre Pisa-resultat men däremot en ökad risk för segregation. Det talar för en viss styrning i skolornas antagning.

I rapportens avslutande kapitel konstateras att en rad åtgärder vidtagits de senaste åren för att höja kunskapsresultaten, bland annat en ny skollag, ny läroplan, nytt betygssystem och lärarlegitimation. Det som nu behövs är en mer genomgripande förändring för att höja elevernas resultat. Alla parter, på nationell och lokal nivå, måste enas om vad som ska prioriteras och hur förändringar ska ske.

Anna Ekström, ordförande i Skolkommissionen, säger efter presskonferensen att hon i stort tycker att OECD sätter fingret på viktiga frågor. Men hon köper inte alla förslag.

– Jag höjde lite på ögonbrynen när OECD föreslår att vi ska inrätta ännu fler myndigheter på skolans område. Jag är inte säker på att vi löser problem den vägen, säger hon.

Ett institut för lärare och rektorer tycker hon därför inte är givet. Däremot stödjer hon tanken på ett utökat ansvar för Skolinspektionen.

 

Läs också:

Fakta: Beställdes av regeringen Den nu presenterade rapporten är ett resultat av att den förra regeringen bad OECD om hjälp efter Pisachocken i december 2013, då svenska elever visade sig ha den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD. Alliansregeringen bad OECD att förklara vad som gått snett och vad som behöver göras. Inte för att det saknades teorier och idéer, utan för att få ett internationellt perspektiv. Skolkommissionen ska, på basis av OECD-rapporten, sammanställa en att göra-lista för svensk skola. En första redovisning ska levereras till regeringen i januari.

Fakta: Resultat Pisa 2012

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en kunskapsmätning bland 15-åriga skolelever som genomförs vart tredje år. Eleverna testas i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Den senaste Pisa-mätningen, genomförd 2012 och publicerad i december 2013, visade att svenska elevers resultat försämrats kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009. Inget annat av de 33 OECD-länderna i undersökningen hade en lika stor resultatförsämring som Sverige. Efter att ha legat över OECD-snittet i alla tre ämnena i början av 2000-talet ligger Sverige nu genomgående under snittet.