Klicka för större bild

Klicka för större bild

 

För fjärde året i rad vinner arbetstagarna fler mål än arbetsgivarna i Arbetsdomstolen (AD). Ställningen hittills i år är 49 segrar mot 15 till arbetstagarna, visar Arbetets genomgång.

Under förra decenniet vann arbetsgivarna kraftmätningen i AD varje år. Nu är det i stället arbetstagarna som kammar hem segern i tre mål av fyra.

jonasstenmoEn förklaring är att facken har blivit skickligare på att välja sina strider, berättar Jonas Stenmo, chef för arbetsrättsenheten på arbetsgivarorganisationen Almega, som är involverad i många mål i AD.

Enligt honom är facken inte lika generösa som förr med att ge sina medlemmar rättshjälp. Numera gör de en ordentlig rättslig prövning innan de bestämmer sig för att gå vidare med en tvist.

– Facken har blivit noggrannare och driver inte tvister där de är dömda att förlora på förhand. De driver inte heller tvister som valuta för medlemskapet eller av rent politiska skäl, exempelvis för att visa att det är fel på lagen och på det viset driva fram en ändring.

En annan förklaring kan vara att allt fler arbetsgivare anlitar privata advokatbyråer i stället för att vända sig arbetsgivaorganisationerna. Advokatbyråerna har en helt annan vilja att driva ett fall hela vägen, eftersom de tjänar pengar på det, medan arbetsgivarorganisationerna kan vara uppriktiga mot sina medlemmar och kan avråda dem från att gå vidare med en tvist.

– Därför blir vi ibland anklagade för att ha gemensamma intressen med facket. Men de medlemmar som trots vår avrådan gått vidare till en privat advokatbyrå har alltid förlorat.

Det är rimligt att arbetstagarna vinner fler mål när förhandlingssystemet för att lösa tvister inte fungerar, resonerar Jonas Stenmo.

– Om fler domar går arbetstagarnas väg kan det bero på att fler arbetsgivare driver ärenden som vi kanske borde ha löst förhandlingsvägen.

Det fackförbund som drivit flest tvister till AD hittills i år, och vunnit flest mål i förhållande till sin storlek, är Fastighetsanställdas förbund, som tillhör de mindre LO-förbunden.

De flesta tvister som drivs av Fastighets handlar om förhandlingsvägran. Och huvuddelen av dem som stäms till AD är nya städbolag som går in i upphandlingar med lägre löner och sämre villkor än de som har kollektivavtal. Något som skapar en väldigt osund konkurrens. Därför kallar Fastighets alltid till förhandling så fort man fått reda på att man har en medlem hos ett bolag.

– Dessvärre är det många arbetsgivare som aldrig hör av sig, säger Jari Visshed, tredje vice ordförande. Då går vi till domstol eftersom det är ett brott mot medbestämmandelagen att inte hörsamma en framställan från facket.

Fyra av de fem mål som Fastighets vunnit i AD hittills i år handlar just om förhandlingsvägran. Men egentligen är det en förlust för båda parterna varje gång facket tvingas gå till domstol även om man vinner målet, påpekar Jari Visshed.

jarivisshedfastighets– Idealet är ju att vi kan lösa våra tvister förhandlingsvägen utan att behöva springa iväg till domstol. Det är grunden för den svenska modellen.

Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, anser att arbetsgivarna allt oftare ifrågasätter saker som förut varit självklara. Dessutom är de inte lika pigga på förlikning som tidigare.

21 AD-domar av totalt 49 som ger arbetstagarna rätt är så kal­lade tredskodomar. Det vill säga mål där ena parten, i regel arbetsgivaren, struntat i att svara på rättens frågor eller komma till rättegången, och därmed förlorat tvisten per automatik.

– En tredskodom kan inte ses som en seger eftersom själva tvisten aldrig blivit prövad, säger Susanne Lundberg, chef för arbetsrättsenheten på LO-TCO Rättsskydd.

Men arbetstagarna vinner nästan dubbelt så många mål som arbetsgivarna även när man räknat bort tredskodomarna.

FOTNOT: När Susanne Lundberg gick igenom årets AD-domar kom hon fram till att arbetsgivarna tagit hem 21 mål hittills, och inte 15 som Arbetet räknat fram.
Det beror på att hon anser att arbetsgivarna ska ses som segrare i några av de ­”delade” eller ”oavgjorda” domarna, eftersom de vunnit viktigaste delen av målet.
Arbetet däremot har klassat samtliga sådana mål som ”oavgjorda” utan att göra någon bedömning av vilken delseger, arbetsgivarens eller arbetstagarens, som kan vara viktigast.

 

Läs också: