Melilla, en spansk enklav längs Marockokusten, oktober 2014: Migranter försöker korsa gränsen in till EU samtidigt som golfare lugnt fortsätter sitt spel.  Foto: José Palazon/Reuters

Melilla, en spansk enklav längs Marockokusten, oktober 2014: Migranter försöker korsa gränsen in till EU samtidigt som golfare lugnt fortsätter sitt spel.  Foto: José Palazon/Reuters (Klicka för större bild)

 

Att säga att invandringen ­dumpar löner är kraftigt överdrivet. ­Invandringen påverkar knappt lönerna alls på den svenska ­arbetsmarknaden.

WadensjoEskil– Det har gjorts mycket forskning om invandringens effekter på löner och det har visat sig att effekten är mycket liten, säger Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, som har forskat om migration och arbetsmarknad sedan början på 1970-talet.

Det finns endast lite svensk forskning på området, men förra året kom Institutet för arbetsmarknads­politisk utvärdering (IFAU) med en rapport om hur lönerna påverkades i fyra hamnstäder – Karlskrona, Karlshamn, Ystad och Trelleborg – då EU utvidgades med tio nya stater 2004.

På den tiden varnade statsminister Göran Persson och många andra för social dumpning och att EU-utvidgningen skulle leda till lönedumpning. Studien visar att den knappt fick någon effekt alls. Lönen sjönk med 1 procent i städerna.

– I vår studie tog vi då inte hänsyn till de andra positiva ekonomiska effekter som EU-utvidgningen eventuellt kunde få, säger Olof Åslund på IFAU.

Varken fack eller arbetsgivare har gjort egna studier om hur invandringen påverkar lönerna på arbetsmarknaden i stort.

KarinEkenger– Vi ser inte att arbetskraftinvandringen har någon negativ effekt på lönerna, säger Karin Ek­enger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

Samma sak säger deras motpart.

– Den har inte någon stor effekt på lönerna. Inte på makronivå i alla fall, säger LO-ekonomen Thomas Carlén.

Hans kollega på LO, Thord Inges­son, hänvisar dock till annan forskning som handlar om att de många svenska ungdomar som far till Norge dumpar lönerna där. Främst för okvalificerade arbetare i restaurangbranschen,vilket en studie från norska forskningsinstitutet Frisch Centre visar.

Frågan om hur mycket invandringen påverkar lönerna är dock omdebatterad.

– Vilka resultat man kommer fram till beror på vilka metoder man använder sig av, säger Olof Åslund, IFAU.

Det finns två läger i debatten.

I det ena har vi forskaren George Borjas på Harvarduniversitetet.

I en klassisk studie visar han att migrationen från Latinamerika till USA mellan 1980 och 2000 ledde till att de anställdas löner var 3 procent lägre än de hade varit annars. Han poängterar dock att det finns vissa delar av arbetsmarknaden där effekten kan bli stor. Lågutbildade i okvalificerade branscher fick sin lön sänkt med nästan 9 procent.

Är du mexikansk jordbruksarbetare i södra USA kan du räkna med lägre lön och arbetsgivaren med högre vinster om arbetskraftinvandringen ökar.

Överförs principen till svenska förhållanden innebär det att lönerna för de flesta svenska arbetare knappt påverkas, men det kan ändå få konsekvenser.

Byggnads, Transport, Hotell- och restaurang, Fastighets och Handels är fackförbund som organiserar i branscher med många migranter. Dessa förbund har slutit avtal som ligger på samma nivå som arbetsmarknaden i övrigt. Men då Byggnads undersökte byggjobbarnas villkor på Citybanan i Stockholm såg de att lönerna för utländska arbetare låg långt under de svenska. I förlängningen borde det leda till att även svenska löner sänks, säger en teori.

Det är dock inte alls säkert, hävdar det andra lägret i debatten.

Den mest tongivande på den sidan är den kanadensiska professorn David Card, Berkeleyuniversitetet.

Han avfärdar argumenten om att migration leder till lönesänkningar. I stället visar hans forskning att den är bra för ekonomin och gynnar länderna.

I Sverige har det inte forskats så mycket på hur lönerna påverkas av migration. De kommande åren lär dock flera rapporter dyka upp. Statsvetaren Joakim Palme har utsetts till att leda en delegation för migrationsstudier. En delstudie ska göras av IFAU som ska göra en statistisk undersökning av hur lönerna påverkats. Den rapporten ska presenteras i slutet av 2015.

 

Läs också:

Migration

Invandring till Sverige I fjol uppgick den sven­ska arbetskrafts­in­vand­ring­en från länder utanför EU till 19 300 personer, enligt SCB. Samtidigt fanns det 4,7 miljoner sysselsatta i Sverige. I november höjde Migrationsverket sin prognos för antalet asylsökande nästa år och nu tror myndigheten att mellan 80 000 och 105 000 kommer att söka asyl nästa år. Bedömningen är osäker eftersom det är svårt att veta hur många som lyckas ta sig över gränsen till EU. Källor: SCB, Migrationsverket   Arbetskraftsmigration i världen Omkring 105 miljoner människor har i dag migrerat för att jobba. De tjänar omkring 4 300 miljarder kronor, enligt en uppskattning Världsbanken gjort. 3 400 miljarder skickar de tillbaka till sina hemländer. Fördelen med arbets­kraftsmigration är att den kan minska arbets­lösheten i länder där den är hög samtidigt som andra länder kan få sitt behov av arbets­kraft tillgodosett. Källa: IOM