Eva Fagerhem, huvudskyddsombud Vision, och Lovisa Nerbrant, skyddsombud Saco, gjorde i somras en 66a-anmälan till Arbetsmiljö­verket om förhållandena på socialtjänsten i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör.  Foto: Bertil Ericson

Eva Fagerhem, huvudskyddsombud Vision, och Lovisa Nerbrant, skyddsombud Saco, gjorde i somras en 66a-anmälan till Arbetsmiljö­verket om förhållandena på socialtjänsten i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör.  Foto: Bertil Ericson

ARBETET GRANSKAR Socialsekreterare som jobbar med de svåraste fallen – barn, unga, kvinnor som utsätts för våld – flyr sina jobb. I en stadsdel i Stockholm hotar Arbetsmiljöverket med vite om inget händer med stressen och överbelastningen.

Barn som far illa och kvinnor som blir slagna i hemmet garanteras inte det stöd från socialtjänsten som lagen kräver. Handläggarna är för få och ärendena för många. I en av Stockholms stadsdelar har Arbetsmiljöverket lagt ett vite på 400 000 kronor om arbetsmiljön inte blir bättre. Kommunen har nu överklagat.

– Det är som att ge personalen ett slag i ansiktet, säger Visions huvudskyddsombud Eva Fagerhem.

Två socialsekreterare som jobbar med barn och unga på stadsdelsförvaltningen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm avböjer en timme före intervjun med Arbetet att vara med.

Enligt den senaste arbetsmiljöundersökningen vågar 71 procent av socialsekreterarna här inte säga sin mening på arbetsplatsträffar.

En annan socialsekreterare ställer upp i deras ställe, något stressad på lunchen, mot löfte om att få vara anonym. Hon jobbar med kvinnofrid, som också är en del av barn- och ungdomsavdelningen.

– Jag är ny och vill inte gå ut med kritik. Men vår verksamhet är helt underdimensionerad i förhållande till behoven, säger hon.

I hennes team på fyra personer, varav två på deltid, är samtliga nya på jobbet. Under våren skedde en massflykt från dem som jobbar med beslut för barn, unga och våldsutsatta kvinnor här i stadens näst största förvaltning med närmare 95 000 invånare.

– Det hade varit skönt med erfarna kolleger att fråga. Nu är jag den personen, säger socialsekreteraren som varit i yrket i fem år. Vi får hela tiden uppfinna hjulet på nytt.

Enligt den senaste arbetsmiljöundersökningen på enheten hinner hälften ”sällan eller aldrig” med sina arbetsuppgifter på arbetstid.

56 procent har återkommande sömnproblem. Erfarna socialsek­reterare slutar. Socialsekreterare hyrs in för att avsluta halvfärdiga utredningar. Tjänster står vakanta. Chefer byts ut. Enligt stadens egna siffror var antalet ärenden på avdelningen uppe i 1 180 under årets fyra första månader. Nästan lika många ärenden som under hela 2011.

I en skrivelse från skyddsombuden berättar handläggare om att de ”försöker gissa vilket ställe” som bäst passar en ung människa som behöver hjälp. Och beslut som fattas utifrån magkänsla.

LovisaI ett möte som Sacos skyddsombud Lovisa Nerbrant hade med medlemmar visade det sig att mer än var fjärde utredning inte blev klar inom fyra månader, vilket enligt lag ska ske. Enligt henne riskerar socialtjänstlagen att förvandlas till ett policydokument – bra om man lyckas uppfylla vad som står, men inte nödvändigt.

– Nu har vi en tandlös lagstiftning. Jag hör medlemmar som säger att de aldrig mer vill jobba med socialt arbete. Personer som gått en socionomutbildning, velat mycket och varit stolta över att säga att de är socialsekreterare inom barn och ungdom. Det är så sorgligt, säger hon.

Socialsekreteraren som vill vara anonym säger att hon just i dag har 23 ärenden på sitt bord. Minsta antalet i hennes team.

Hon räknar med att få fler ärenden mot slutet av veckan. Ett rimligt antal ärenden per handläggare anses vara mellan 15 och 18. Men det beror på innehåll och hur lång erfarenhet socialsekreteraren har. Ett barns framtid är ofta svårare än ett beslut om försörjningsstöd.

Samtliga fyra i kvinnofridsteamet har konstant jourberedskap.

– Vi måste hela tiden förhålla oss till allvarlighetsgraden – hur mycket tid kan vi investera, relaterat till riskerna? Det finns personer som har behov av stöd som vi inte prioriterar, eftersom vi har så många akutärenden. Vi tappar många för att vi inte hinner inge förtroende.

Är socialtjänsten en sista instans i dag?
– Alla får någon typ av hjälp, men den är inte sådan som politikerna tänker sig att den är. Eller som jag, som socialarbetare, vill ge. Jag är mer sambandscentral än social­arbetare.

Citat-socialVisions huvudskyddsombud på förvaltningen, Eva Fagerhem, och Sacos Lovisa Nerbrant gjorde i somras en 66a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Efter inspektion fattade myndigheten beslut om vite på 400 000 kronor om förvaltningen inte åtgärdat problemen före den 27 november. ”Arbetstagarna på arbetsstället riskerar att utsättas för ohälsa vid fortsatt arbete under nuvarande förhållanden”, skriver verket i beslutet.

Ett beslut som kommunen nu överklagat, bland annat på grund av att kraven på åtgärder anses vara för höga. Nu väntar ärendet i förvaltningsrätten för avgörande.

Samtidigt arbetar förvaltningen med olika åtgärder. Man har organiserat om och bytt ut chefer. Sex nya tjänster har tillsatts. Bra anser Eva Fagerhem, men inte tillräckligt.

– För oss är inte omorganisation lösningen på problemet. Det har vi gjort nästan vartannat år de senaste sju åren. Grundproblemet är att vi jobbar i en utsatt stadsdel där resurserna varit för små från början.

Att arbetsgivaren överklagar Arbetsmiljöverkets vite tär ytterligare på personalen.

– Förvaltningsledningen har pratat med oss om åtgärder, bra sådana. Samtidigt överklagar de. Signalen är ”vi tror inte på er”. De ansvariga har spelat ett väldigt högt spel med de anställdas hälsa här.

 

LÄS OCKSÅ

• Arbetsgivaren svarar: ”Arbetsmiljöverkets beslut är otydligt”

• Stockholm satsar mer på socialsekreterarna

FORSKNING

silhuett2 Arbetsvillkoren har försämrats för socialsekreterare som jobbar med barn och unga • Mer än hälften överväger att byta yrke • Varannan uppger att de ofta, eller alltid, jobbar övertid • Fler, jämfört med för tio år sedan, utsätts för hot eller våld på jobbet • Mer än var tredje anser att arbetet i stor utsträckning påverkar hem och familj negativt • En tredjedel har tre år eller mindre i yrket • Var tredje är mellan 20 och 30 år. Av dem har en av fem jobbat mindre än ett år i yrket • Mer än hälften måste lägga om arbetsdagen på grund av akuta situationer med klienter • Tiden med klienterna har krympt.

Källa: Resultaten kommer från en Afa-finansierad studie som genomförs av Pia Tham, doktor och forskare i socialt arbete vid högskolan i Gävle. Studien kommer snart att presenteras i sin helhet.

349 socialsekreterare som arbetar med barn och unga på 40 olika arbetsplatser i Stockholms län har svarat på 180 frågor om sin arbetssituation. 2002/2003 ställde Pia Tham samma frågor till anställda på samma stadsdelar och kommuner. Resultatet visar, säger hon, att det skett en kraftig försämring av arbetsvillkoren för dem som jobbar med barn och unga.