Höjt tak i sjukförsäkringen var ett tydligt löfte i Socialdemokraternas valmanifest, men syns inte till i regeringens budgetförslag. LO och TCO är besvikna.

Strax före maktskiftet hösten 2006 höjde den socialdemokratiska regeringen gränsen för vilka inkomster som ersätts av sjukförsäkringen, från 7,5 till tio prisbasbelopp per år. Alliansregeringen tog genast tillbaka den höjningen.

Inför årets riksdagsval lyfte Socialdemokraterna fram ett högre inkomsttak som en viktig reform. I ett första steg skulle taket höjas till åtta prisbasbelopp, på sikt till tio prisbasbelopp. Det skulle betyda att alla som tjänar upp till 37 000 kronor i månaden får 80 procent av sin inkomst ersatt av den allmänna sjukförsäkringen om de blir sjuka.

I budgetpropositionen finns inte en rad om detta.

– Vi kan inte genomföra allt den 1 januari 2015, sa finansminister Magdalena Andersson när hon fick en fråga om taket i sjukförsäkring vid en presskonferens i dag, torsdag.

– Uppenbarligen har Socialdemokraterna fått vika ner sig för Miljöpartiet, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO. Där är vi besvikna. Vi hade väntat oss att regeringen hade orkat höja till åtta prisbasbelopp som ett första steg.

Att höja taket i sjukförsäkringen är ingen särskilt dyr reform, enligt LO, som hänvisar till en analys från 2007. Den pekade på att hela höjningen från 7,5 till tio prisbasbelopp skulle kosta mindre än en miljard kronor om året.

– Samtidigt är reformen väldigt viktig för tilltron till sjukförsäkringen, säger Kjell Rautio.

– Taket har länge legat stilla medan lönerna har höjts. Risken finns att allt fler skaffar egna försäkringar för inkomster som den allmänna sjukförsäkringen inte täcker. När man betalar för kollektivavtalade eller privata försäkringar kan viljan att också betala till den allmänna försäkringen minska.

Också TCO:s ordförande Eva Nordmark är besviken.

– Vi beklagar att budgetpropositionen är mager vad gäller förbättringar av skyddet vid sjukdom. Många av förslagen från valmanifest och regeringsförklaring skjuts på framtiden, säger Eva Nordmark i en skriftlig kommentar.

Att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ska slopas välkomnas däremot av LO. Samtidigt kommer den reformen att understryka behovet av ett bra system för rehabilitering och omställning för dem som inte kan gå tillbaka till sitt gamla arbete.

– Att bygga upp ett sådant system är den stora utmaningen, säger Kjell Rautio. Vi behöver mer av skräddarsydd, individuellt anpassad rehabilitering.

LO har egna förslag till hur systemet ska se ut, och kommer inom kort träffa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll för att presentera dem.

– Det är bra att regeringen vill samverka med arbetsmarknadens parter om bättre rehabilitering och omställning, säger Kjell Rautio. LO ställer gärna upp.

För att få arbetsgivarna att medverka i trepartssamtal måste regeringen ta på sig ledartröjan, anser Kjell Rautio.

– Arbetsgivarna sitter ganska nöjda sedan Alliansregeringen tog bort deras ansvar att göra individuella rehabiliteringsplaner, och införde tidsgränser i sjukförsäkringen som hjälper dem att sortera ut arbetskraft. Jämfört med arbetsgivare i andra länder har svenska arbetsgivare väldigt lite ekonomiskt och juridiskt ansvar för att rehabilitera anställda som blir långvarigt sjuka.