Temperaturen stiger inför valet den 18 september. Blir det Aye (ja i Skottland, Irland och norra England) till självständighet – eller Naw (nej)? Foto: Jill Lawless

Temperaturen stiger inför valet den 18 september. Blir det Aye (ja i Skottland, Irland och norra England) till självständighet – eller Naw (nej)? Foto: Jill Lawless

Den 18 september avgörs det om Skottland ska bryta sig loss från Storbritannien. Folkomröstning ställer facket inför ett svårt dilemma.

– Ja-sidan har lagt fram en underbar vision, men vi är skeptiska till om de kommer att genomföra den, säger Dave Moxham, vice generalsekreterare i Skottlands fackliga centralorganisation STUC.

Den skotska fackföreningsrörelsen har historiskt varit för ökat självstyre – så kallad home rule – men emot total självständighet. I valet 2011 röstade dock hälften av STUC:s 630 000 medlemmar på det skotska nationalistpartiet. SNP vann egen majoritet och leder nu kampanjen för självständighet. Därmed har facket tvingats tänka över sin position på nytt, berättar Dave Moxham.

– Vi har gott om medlemmar på båda sidor och det är svårt för en fackförening att ta ställning till frågor som har med nationell identitet att göra. Vår uppgift är hantera frågor som rör arbetsplatsen, det är ju därför man är med i facket, säger han.

Det hela blir inte lättare av att det brittiska labourpartiet gjort gemensam sak med regeringspartierna tories och liberaldemokraterna i en ohelig allians för nej till skotsk självständighet. Även om de flesta fackförbund har brutit sina band med labour är det fortfarande många fackliga ledare som sympatiserar med partiet.

En handfull av STUC:s förbund är fortfarande anslutna till Labour. De har tagit ställning för nej-sidan, medan bara det lilla förbundet för fängelsevakter förordar ett ja. Flertalet förbund håller sig liksom STUC neutrala.

– Vi kommer sannolikt inte att ta ställning för någon av sidorna, däremot är vi väldigt aktiva i debatten, säger Dave Moxham. Det är framför allt två saker som engagerar oss. Det ena är debattkvaliteten. Det har varit en rå ton med extrema åsikter. Ena sidan talar om hur perfekt allt kommer att bli i ett självständigt Skottland, medan den andra talar om katastrof för ekonomin. Men länderna har väldigt integrerade ekonomier och liknande näringsliv så det blir knappast massivt annorlunda vilken sida som än vinner.

Dave Moxham, STUC, säger att facket troligen inte kommer att ställning i självständighetsfrågan. Foto: Bengt Rolfer

Dave Moxham, STUC, säger att facket troligen inte kommer att ställning i självständighetsfrågan. Foto: Denny Lorentzen

Den andra huvudfrågan för facket gäller synen på arbetsvillkor, jämlikhet och social rättvisa. Här medger Dave Moxham att ja-sidan har en lockande vision.

– Den skotska regeringens (SNP) vitbok innehåller många förbättringar av arbetsmarknadslagstiftningen. Man vill förbättra välfärden och börja bygga upp något av en nordisk modell. Men det saknas många detaljer i hur de ska gå tillväga. Samtidigt vill de hålla sig väl med näringslivet.

– Så frågan är inte så mycket vad de lovar, utan hur de ska kunna genomföra det. Om vi kunde nagla fast dem vid sin vision skulle det vara svårt för oss att inte säga ja.

Nej-kampanjen, som går fram under slagordet Better together, har haft svårt att presentera ett lockande alternativ för de fackligt aktiva, enligt Moxham.

– Även om Labour säger en del bra saker så har de i den här frågan gjort gemensam sak med den sittande koalitionsregeringen som attackerat de fackliga rättigheterna och förvärrat de sociala problemen.

Dave Moxham är själv genuint osäker på hur han kommer att rösta. Det är han inte ensam om.

För många fackligt aktiva innebär folkomröstningen ett dilemma. Det finns en längtan att bli av med den konservativt ledda regeringen i London. Det talar för ett ja till självständighet.

Om å andra sidan Skottland kopplas bort från Storbritannien blir det närmast utsiktslöst för Labourpartiet att återta makten där, med tanke på hur skottarna brukar rösta.

Hur kommer det då att gå?

– Det blir nog jämnare än vad många tror. Ja-sidan har fler aktivister på gräsrotsnivå, men jag har ändå svårt att tänka att mig att det blir ett ja. Och även om nej vinner så tror jag att vi på sikt kommer att gå mot ökat självstyre, säger Dave Moxham.

Bengt Rolfer

 

Allt pekar på ett nej – och mer självstyre

Spänningen stiger i Skottland inför avgörandet den 18 september. Ska landet verkligen bryta sig ut ur Storbritannien efter 307 år och åter bilda en egen nation?

Opinionsmätningarna talar för ett nej till självständighet med ungefär 45 procent, mot 35 procent för ja, men var femte skotte har fortfarande inte bestämt sig.

In i det sista engagerar sig skotska kändisar på båda sidor. Nyligen donerade Harry Potters skapare JK Rowling en miljon pund till nej-kampanjen. Mot sig har hon bland andra Sean Connery – den förste James Bond – som anser att skottarna bör ta chansen att bryta sig loss.

skottrutaBland de politiska partierna leds ja-sidan (Yes Scotland) av Scottish Nationalist Party som har egen majoritet i det skotska parlamentet. Trots n amnet har SNP föga gemensamt med de främlingsfientliga partier som haft medvind i Europa på sistone. De skotska nationalisterna välkomnar utlandsfödda.

Nej-sidan (Better Together) har samlat de tre stora brittiska partierna Konservativa partiet (Tories), Liberaldemokraterna och Labour. De traditionella antagonisterna Tories och Labour står här alltså på samma sida.

Att Yes Scotland trots detta starka motstånd ändå kan ha en chans förklaras av många bedömare med att nej-sidan driver en svag kampanj, men också med att ja-sidan målar upp en tilltalande vision. I Sverige skulle vi säga att man lovar guld och gröna skogar, här handlar det snarare om olja – och whisky.

Men det handlar inte bara om att få ensamrätt på dessa nationella tillgångar, utan också om en politisk agenda som målar upp en välfärdsstat av nordisk modell. Samtidigt ska näringslivet lockas med bland annat sänkt bolagsskatt.

Motståndarsidan är skeptisk till dessa försök att göra alla nöjda. Samtidigt beskylls Better together för att ägna sig åt skrämseltaktik om att Skottland tvingas överge pundet, lämna EU och Nato-samarbetet med mera.

Hur det går med dessa frågor kommer att avgöras i förhandlingar mellan de båda länderna. Men i så fall måste skottarna först rösta ja. Och stalltipset för dagen är nog ändå ett knappt nej. Men även det kommer i förlängningen säkert att leda till ett ökat skotsk självstyre inom unionen.

Bengt Rolfer

Skottland: Hur ska du rösta?

Rachel

Rachel McEwen, hållbarhetschef på energiföretaget SSE, Glasgow:

– Jag är en oentusiastisk nej-röstare. I grunden är jag en progressiv person som gillar förändringar och jag har aldrig röstat nej till något i hela mitt liv, men nationalism är inget för mig. Även om den skotska nationalismen inte är etnisk så föredrar jag den väg mot gradvis ökat självstyre som nej-sidan står för.

Zoe

Zoe Darbyshire, kulturarbetare på Arts in Health – en organisation verksam inom vården, Edinburgh:

– Jag kommer att rösta ja. Det är dags för Skottland att ta eget ansvar. Folk vet nog att vi klarar av det, frågan är om de vill det. Vi är mer vänsterorienterade här uppe och många är trötta på Tories. Tack var det begränsade självstyret har vi redan fått det lite bättre, men vi kan gå mycket längre på den vägen.

Ian

 Ian Pope, fackligt aktiv handläggare på Arbetsförmedlingen, Glasgow:

– Jag är ingen nationalist och har aldrig röstat på SNP, men jag kommer att rösta ja. Jag har alltid röstat Labour, men partiet lyssnar inte läng-re på oss. SNP ger oss de löften vi vill ha. De vill stoppa privatiseringen av statlig verksamhet, rädda de statliga jobben och trygga våra pensioner.

 

Sharif

Sharif, taxichaufför, Glasgow:

– Jag är osäker på om jag kommer att rösta, men om jag gör det så blir det nej. Jag är född och uppvuxen i Skottland och känner att vi har en stabil ekonomi tack vare back-up från England. Självständighet tror jag leder till ökade kostnader och det drabbar vanligt folk.

Men skulle ni inte klara er bra på oljan och whiskyn?

– Whiskyn räcker inte för att hålla hela landet på fötter och det finns inga garantier för att vi kommer att ha olja i framtiden.