Maria Lindell är krematorievaktmästare. Foto: Anna hållams

Fåglarna kvittrar och grönskan på Skogskyrkogården i Jönköping är skir. I kapellet hjälper Maria Lindell gästerna när det är begravning, men hennes huvudsakliga arbetsplats är en trappa ner – i krematoriet.

Där står ugnen som i 700 graders värme förvandlar kistor med döda kroppar till aska. Dagens första kista brinner redan, fyra om dagen kan det bli, 700 om året. Några behållare med aska väntar på att tappas i urna eller minneslundsask.

marialindellportratt– Det är inte så många som vill jobba i krematoriet, men jag trivs väldigt bra, säger Maria Lindell.

Det blir varmt när hon öppnar luckan för att raka ut askan. Hon får böja sig och det är ganska tungt. Arbetsmiljön är inte den bästa. Men om några veckor blir det annorlunda när ett helt nytt krematorium invigs. I det kommer en kremering att ta en timme och 20 minuter jämfört med två timmar i dag.

– Vi har varit med i projekteringen och fått ha önskemål om arbetsmiljön, berättar Maria.

Det nya krematoriet är ett måste för att leva upp till länsstyrelsens krav på rökgasrening. Här finns ett rum med glasvägg, för anhöriga som vill vara med under processen.

– Men det händer bara en eller två gånger om året. Hinduer vill köra in kistan själva, männen kommer hit och äldste sonen ska hålla i handtagen. Nu kommer vi att ta kistorna med truck så jag vet inte hur det ska gå till då.

Maria Lindell mal askan i en kvarn. Foto: Anna Hållams.

Maria visar hur askan mals i en särskild kvarn ner i urnan. Det blir ungefär tre kilo kvar efter en normal kropp. Pacemaker måste tas bort före kremering, den exploderar av värmen.

– Jag ser på dödsfallsintyget om personen hade en sådan. Då ringer jag bårhuset och hör om de tagit ut den.

Hur känns det att vara så nära så många döda hela tiden?

– Jag tänker inte på det så. Det är klart jag ser årtalen och noterar om det är en kvinna som är lika gammal som jag, eller om det är någon i mina föräldrars ålder. Kommer det någon jag känner överlåter jag det på kolle­gorna. Och barnkistorna, dem vänjer man sig aldrig vid.

Hon brukar inte få kommentarer om yrkesvalet.

– Men mina barn tycker det är spännande att ha en mamma som är likbrännare.

Klicka för större bild

Fakta

Om Maria Lindell

47 år, krematorievaktmästare på Skogskyrkogården i Jönköping.

År i yrket: Elva, men har arbetat på kyrkogården sedan hon var 17. Pappa hade stenhuggeri och ordnade sommarjobb.

Utbildning: Konsumtion- och textillinje på gymnasiet, ett års trädgårdsutbildning.

Tjänar: 25 650 kronor.

Bäst med jobbet: Att tillsammans med trevliga kollegor styra arbetet. Omväxlingen. Bra relationer med präst och begravningsentrepre­nörer.

Sämst: När det krånglar med ugnen, papper eller urnor.

Yrkeshemlighet: ”Jag är kontrollfreak. Vid två tillfällen har jag tack vare det upptäckt att vi hade jordbegravningar inbokade men att gravarna inte var grävda.”

Om krematorievaktmästare

Antal: 86. Räknar man in närliggan­de titlar som också arbetar i krematorier blir de uppemot 200.

Lön: Genomsnitt 25 000.

Fack: Kommunal.

Utbildning: Den enda som finns är en internutbildning av Trädgårds­näringen och Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund. Det vanliga är att man rekryteras från kyrkogårdsarbete och lärs upp.

Framtidsprognos: En stabil bransch, men inte expanderande. Varje år dör ungefär 90 000 människor i Sverige, 80 procent kremeras. Trenden är att små krematorier läggs ner och att större med flera ugnar byggs. 25 procent av de anställda är över 55 år.

Källor: Svenska kyrkans arbetsgivar­organisation, Kommunal