Tre fjärdedelar av de anställda sades upp, och andelen ­kvinnor blev färre med nya ägare. – Det har väl inte varit fokus på ­genusarbetet, säger Maria Larsson, en av dem som återanställts på kabelfabriken i Hudiksvall. Foto: Mats Andersson

Tre fjärdedelar av de anställda sades upp, och andelen ­kvinnor blev färre med nya ägare. – Det har väl inte varit fokus på ­genusarbetet, säger Maria Larsson, en av dem som återanställts på kabelfabriken i Hudiksvall. Foto: Mats Andersson

 

Vad händer med genustänket när det blåser snålt?
– Man hamnar i det basala: rädda jobb, rädda verksamheten, säger marknadschefen Håkan Bäckström.
Och då verkar det inte finnas utrymme för jämställdhet.

För ett år sedan besökte Arbetet Ericssons kabelfabrik i Hudiks­vall. Temat var ett lyckat genusarbete. Fabrikens mål var att ta till vara allas kompetens och skapa en rättvis arbetsplats dit kvinnor ville söka sig. Dåvarande platschefen Håkan Bäckström var en av många som gick den gedigna genusutbildningen, uppmuntrade forskningsprojektet och värderade genusarbetet högt.

Kort därefter meddelade Ericsson att fabriken skulle läggas ner. Ett hårt fackligt arbete ledde till att nya ägarintressenter togs på allvar. I december 2013 tog Hexatronic över.

Men av de 318 anställda fick bara 85 följa med.

– Det visade sig att andelen kvinnor gick ner, berättar Håkan Bäckström som var en av dem som varslades, men som nu är marknadschef.

Arbetet har talat med flera som vittnar om samma sak. Genusfrågorna har tagit ett kliv tillbaka.

– Vi från facket har inte haft någon fokus på genus, det kan jag ärligt säga. Vi har slagits för överlevnad. De nya tilltänkta ägarna ställde som krav att få välja och vraka bland personal och jag sa: varsågod, säger IF Metall-klubbens ordförande Mikael Andersson.

Alternativet vore att tappa 318 jobb, bedömde han. Men i hjärtat kändes det inte bra.

Han tycker också att facket borde ha gjort en analys av varför andelen kvinnor minskat, men så har inte skett.

En kvinna som tidigare deltog aktivt i genusarbetet säger att det blev tydligt att allt genustänkande glömdes bort.

– I nyrekryteringen föll företaget tillbaka i gamla hjulspår. Vi ser till kompetens, sa de, men glömde att kompetens inte betyder någon som är lik mig, det vill säga som de män som styrde.Hon rabblar en del nollor. Grupper där inga kvinnor fick följa med. Ledning: 0, säger hon till exempel.

– Det är som med att banta, det är lätt när man inte är hungrig.

När det blir stressigt och man blir rädd, då faller man lätt tillbaka i det trygga och välkända, spekulerar hon. Omger sig med dem man förstår, som har samma bakgrund, kön, normer och värderingar.

– Det är inte av elakhet eller illvilja. Men man glömmer det man lärt sig.

Eftersom las förhandlades bort var det inte en turordningsfråga.

De kompetensprofiler som upprättades var inte genusneutrala, anser hon. Bland tjänstemännen blev det i bland skrattretande. Att kunskaper som kvinnor besatt inte var med i kompetensmatrisen. Som kvalitetsfrågor.

Också Mikael Andersson är inne på spåret att kompetens blev ett svajigt kriterium.

Ibland tyckte han att det mer handlade om kompisskap än om kunskap.

– Personer man gillar väljer man, säger han och tillägger att kompetensen generellt var hög: Det hade gått att välja andra för i stort sett likvärdig kompetens.

Tidigare pratade företaget mycket om att slå hål på schablonbilder, till exempel av en ingenjör.

– Nu var det personer som passade in i schablonen som fick stanna, säger en person Arbetet talat med.

Förhandlingarna om uppköpet skedde centralt i Stockholm, där var inte Hu­diksvallscheferna eller någon av dem som deltagit i jämställdhetsarbetet med. Förmodligen nämndes inte genusarbetet då, trots att den lokala ledningen ansåg att det gick att tydligt se lönsamhetsvinster på grund av det.

De nya ägarna tog hjälp av den gamla ledningen för att anställa. Nya platschefen Thomas Norlund (som var med från förr) skyller inte den minska­de kvinnoandelen på de nya ägarna.

– När det blir en kris handlar det om överlevnadsfrågor. Då faller nog mycket av det runt omkring, som visioner, policyer med mera, säger han och Håkan Bäckström håller med:

– Fokus har varit på att få i gång verksamheten. Det har inte funnits utrymme för att diskutera genus, säger Håkan Bäckström.

Men upptäckten att det gått åt fel håll var inte rolig, säger han:

– På tjänstemannasidan blev det väldigt magert med kvinnor.

Samtidigt har de svårt att se vad som kunde ha gjorts annorlunda.

En förklaring kan ligga i att kvinnor ofta värdesätts för sin specialistkompetens och män för mångkunnighet. Det har de lärt sig av forskningen.

– Och vi eftersökte bredd, eftersom styrkan skulle minskas kraftigt, säger Håkan Bäckström.

– Men vi har genustänkandet med oss. Vi kommer att sätta oss med visioner och strategier och då kommer nog genus vara en del i det, säger Tomas Norlund.

 

Läs också:

Ericsson vaknade – och såg klyftorna

Hon vill få konsulter att sprida genus

Svårt med genus i gamla – och nya – företag