I gamla företag sitter strukturerna i väggarna. I nya företag finns ännu inte tid för genustänk. Förklaringarna går omlott men ett är säkert: Genusordningen vill gärna återställa sig, säger professor Lena Abrahamsson.

LenaAbrahamsson– Genus har en konserverande kraft. Det är därför jämställdhetsarbete är så svårt. När det går bra är vi alla positiva och kan vara jämställda, men när det händer saker kan det bli svårt, säger Lena Abrahamsson vid Luleå tekniska universitet.

I allt förändringsarbete finns en stark återställareffekt. Även där ledningen inte byts ut. Men just vad gäller jämställdhet är kraften som starkast. Det beror på att det finns så starka normer också utanför företagen, i samhället i övrigt, säger hon.

När anställdas kunskaper värderas gäller det att ta på sig genusglasögonen.

– När man pratar om vad som är kompetens finns det många fallgropar. Det är lätt att man värderar kompetens efter en norm och en mall, att det finns vissa kryss att fylla i men att det också fattas rutor.

Vid nyrekrytering gäller det att inte låsa sig för hårt. Ordet ”eller liknande” efter kravspecifikationen kan öppna upp för fler sökande, säger hon.