I Zhongguancun, ett ”högteknologiskt ­experimentellt utvecklingscenter”, jobbar över en miljon anställda. Foto: Joe Olsson

I Zhongguancun, ett ”högteknologiskt ­experimentellt utvecklingscenter”, jobbar över en miljon anställda. Foto: Joe Olsson

Kina ställer om från låglönetillverkning till högteknologi. Landet är världsledande i patentansökningar och har snart världens största budget för forskning och utveckling. Det innebär bättre villkor för arbetare, och minimilönen har mer än fördubblats på fem år.

Xiao Fengjun, 26, är uppvuxen i en förort till Chengdu, 160 mil från Peking. Han utvecklar nu mjukvaror bland höghusen i Zhongguancun, ett enormt område i Peking som ofta kallas för Kinas Silicon valley.

– Vårt företag är en kinesisk version av Facebook, och vi tjänar pengar bland annat på reklam och onlinespel, berättar han om sin arbetsgivare Kaixin Wang.

För ett knappt årtionde sedan hade Xiao Fengjun med största sannolikhet fått arbeta på ett fabriksgolv i södra Kina, med en månadslön under tusenlappen. Men landets satsning på högteknologi har gjort klassresor som hans allt vanligare.

I Zhongguancun fanns ­tidigare bara åkermark, innan området 1988 dubbades till ett ”högtek­no­logiskt experimentellt ut­veck­lings­center”. Kinas första hög­tek­nologiska privatföretag etablerades sedan i rask takt, och i dag jobbar över en miljon anställda här.

– Kaixin Wang riktar sig helt mot vår inhemska marknad. Snabba löneökningar gör att allt fler kineser får råd att konsumera, och intresset för datorer och teknologi växer ständigt bland dem som är unga, säger Xiao Fengjun.

Xiao Fengjun är ingenjör och fick redan under utbildningen klart för sig att det var inom högteknologin som framtiden fanns. Foto: Joe Olsson

Xiao Fengjun är ingenjör och fick redan under utbildningen klart för sig att det var inom högteknologin som framtiden fanns. Foto: Joe Olsson

Samtidigt blir kinesiska företag i allt större utsträckning också mogna för att exportera högteknologi, snarare än blott de leksaker, kläder och billig elektronik som ”världens verkstad” tidigare producerade. Lenovo, som grundades här i Zhongguancun 1994, är i dag världens största pc-tillverkare och siktar på att bli ledande även när det gäller smartphones.

Ännu ett exempel är Huawei, som 2012 passerade Ericsson och blev världens största telekombolag. Företaget fick sin första utländska order först 1997, men finns nu i 140 länder, och majoriteten av intäkterna kommer från utlandet. Huawei har ansökt om över 50 000 patent, och över hälften av de 100 000 anställda jobbar med någon slags forskning och utveckling.

Kina är sedan tre år världsledande i patentansökningar.

– Kinas ledare vet att innovation är landets framtid, nyckeln till högre levnadsstandard och långsiktig tillväxt. De gör allt de kan för att driva på innovationen, och det ökande antalet patent är en del av den långsiktiga planen, sa David Kappos, chef för USA:s patentverk, i samband med att Kina seglade upp som etta på listan.

Som en konsekvens flyttas den globala produktionen av högteknologi nu till Kina. Enligt en amerikansk myndighetsrapport står Kina redan för en fjärdedel, och kommer vilket år som helst att passera USA. Rapporten påpekar att nästan en tredjedel av Kinas studenter lämnar universiteten med en ingenjörsutbildning, jämfört med bara fem procent i USA.

Xiao Fengjun flyttade till Peking 2004, och utbildade sig här till ingenjör vid Beihang university:

– Redan när jag sökte till universitetet så var det tydligt att jobben i framtiden skulle finnas i högteknologiska industrier, särskilt som internet växte så otroligt snabbt, minns han.

Sedan 2004 har Kinas internetanvändare ökat från 94 miljoner till över 600 miljoner. Och förutom internetföretag, eller datortillverkare som Lenovo, finns det gott om andra industrier som törstar efter nyutexaminerade ingenjörer. Landets rasande utbyggnad av snabbtåg innebär att man nu exporterar tåg eller tågdelar till över 60 länder. Bara järnvägsforskningen sysselsätter tiotusentals ingenjörer, och samma trend kan ses inom allt från kärnkraft och vindkraft till läkemedelstillverkning och bilindustri.

Utvecklingen innebär att Kinas arbetsstyrka i dag är bättre utbildad och ställer högre krav än tidigare. Efter tre årtionden av ettbarnspolitik minskar dessutom antalet arbetare i Kina för varje år. Bristen på billig arbetskraft gör att låglönetillverkningen nu flyttas till länder som Vietnam eller Bangladesh. I Kina ersätts arbetena av tillverkning ett snäpp högre upp på näringsstegen.

Områden som Zhongguancun har nämligen vuxit upp i flera kinesiska städer, till och med i Xiao Fengjuns gamla hemort Chengdu. Det är nu dessa som lockar arbetare från hela landet:

– Bland cirka 500 anställda på vårt kontor är åtminstone 80 procent från andra städer än Peking, säger Xiao Fengjun.

Liksom sina kollegor skickar han hem en stor del av lönen till sin familj. Men till skillnad från tidigare generationer omfattas de även av ett rikstäckande pensionssystem, och Kinas första allmänna sjukförsäkring någonsin. Sedan 2008 måste såväl arbetsgivare som anställda betala en del av lönen till en särskild fond. I Xiao Fengjuns fall rör det sig om ”ungefär en tusenlapp vardera” i månaden.

– Sjukförsäkring och medvetenheten om pension gör att vi inte behöver spara lika mycket som våra föräldrar. Jag lägger själv någon tusenlapp i månaden på elektronik och prylar, säger han.

Myndigheternas mål är just detta – att kineserna själva ska ha råd att köpa den högteknologi som landet producerar. På så vis skapas en hållbar tillväxt, mindre beroende av export eller statliga investeringar.

Joe Olsson

Fokus på högteknologi

2013 var tredje året i rad som Kina hade flest patentansökningar i världen: 825 000 stycken, en ökning med 26 procent från året innan.

Sedan år 2000 har andelen av BNP som Kina lägger på forskning och utveckling gått från en halv procent till nästan två. Samtidigt har landets ekonomi vuxit snabbt. 2007 passerade Kinas forskningsbudget Japans, och 2010 även hela EU:s.

Enligt amerikanska National ­science board står Kina i dag för 24 procent av världens högteknologiska tillverkning, jämfört med 8 procent år 2003. Kina beräknas passera USA antingen i år eller nästa år.

Sedan 2011 har försäljningen i Kinas detaljhandel stigit med över 15 procent i snitt. Det är snabbare än BNP-tillväxten. 2016 väntas Kinas detaljhandel vara värd 33 000 miljarder kronor, och därmed passera USA:s.

Källor: World intellectual property office, McKinsey, National science board

kinaloner