Endast sju bärplockare utsattes för fusk under förra året, hävdar Svenskt Näringsliv i en ny rapport som får LO:s Thord Ingesson att skaka på huvudet.
– Jag tror att det är en kraftig underskattning. Det känns inte seriöst.

Uppfattningarna om hur många arbetskraftsinvandrare som drabbas av oseriösa företag på svenska arbetsmarknaden går isär.

Då LO talar om dem handlar det om tusentals, och många av dem jobbar under slavliknande villkor och får lönen dumpad. Många utnyttjas inom exempelvis skogs- och bärbranscherna.

Då Svenskt Näringsliv tittar på arbetskraftsinvandrarna är bilden helt annorlunda.

I rapporten ”Utmaningar kring regelverk för arbetskraftinvandring från tredje land”, som gjorts av PA-Consulting group har arbetsgivarnas organisation undersökt fusket i just bär- och skogsbranscherna.

I skogsbranschen, där det förra året fanns 270 beviljade arbetstillstånd till personer utanför EU, bedömer Svenskt Näringsliv att 34 personer drabbades av fuskande företag.

I bärbranschen var siffran ännu lägre. Bland de 5 700 bärplockare som kom från länder utanför EU var det sju personer som drabbades av arbetsgivare som inte gav dem de arbetsvillkor de hade rätt till, enligt sitt avtal.

– Problemet är alltså inte särskilt omfattande, säger Urban Bäckström, avgående vd för Svenskt Näringsliv. Samtidigt. Varje form av missbruk fel och ska rättas till – men det har inte den omfattning som min kollega LO-ordföranden sagt.

LO:s Thord Ingesson skakar på huvudet då han får höra att Svenskt Näringslivs bedömning är att sju personer i bärbranschen hade problem med arbetsgivare som inte ville betala.

Kommunals Jörgen Gustavsson är också inne på att mörkertalet är stort.

– Vi har fyra, fem ombudsmän som varje år jobbar enbart med bärplockning och de tar upp mellan 200 och 300 fall varje år, säger han.

Thord Ingesson på LO har jobbat med migrationsfrågor i många år.

– Det verkar inte seriöst, säger han.

Hur stort fuskandet är beror på mätmetoden.

Bärplockare och andra arbetskraftsinvandrare får ett erbjudande om att jobba i Sverige som Migrationsverket ska bevilja. På erbjudandet kan det stå en lön, men när bärplockaren kommer till Sverige så kan företaget, helt lagligt, ändra villkoren. Och plockaren upptäcker att lönen är lägre än vad som först utlovats.

– Det är helt orimligt att en människa från andra sidan jorden ska förstå att ett erbjudande om lön inte är gällande då han eller hon kommer till Sverige. Då är det inte konstigt att många känner sig lurade, säger Tommy Andersson, avtalssekreterare på GS-facket.

I sin rapport har Svenskt Näringsliv bortsett från de första erbjudandena. Fusk är endast brott mot de avtal som skrivits under. Inte vad som först erbjudits.  Svenskt Näringsliv utgångspunkt är att ett företag fuskar om det inte lever upp till de villkor som står i avtalet mellan företaget och de anställda – och förra året fanns det sju central tvister inom bärbranschen.

Bedömningen av omfattningen grundar sig också på intervjuer med fack och arbetsgivare samt statistik från Migrationsverket.