Foto: Christina Sjögren Tessei

Foto: Christina Sjögren Tessei

 

Konnichiwa! Välkomna! hälsar Mihoko Tahayanagi de många resenärerna som väller ut ur ännu ett Shinkansen-tåg på stressiga Tokyo station. 

Mihoko Tahayanagi är tågstädare och står bugande beredd ihop med sitt arbetslag i skjorta och blå keps. De går till verket så fort alla klivit av.

Varje tåg stannar i tolv minuter på bangården. På perrongen står redan nästa gäng affärsresenärer och väntar i japanskt prydliga köer, med de kakofoniska utropen om tågavgångar ringandes i öronen. Det tar två minuter för folk att ta sig ur och ytterligare tre minuter för de nya passagerarna att borda.

Det lämnar sju minuter åt städningen.

Mihokos städlag rusar ombord.

Varje tåg har 16 vagnar och städas av totalt 22 personer. De börjar med att ta bort skräp och vända på sätena (Shinkansen-säten kan roteras med en knapptryckning, så att passagerarna alltid sitter i färdriktningen.) Sedan går de loss med trasor och små borstar på inredningen och avslutar med frenetisk dammsugning.

Scenen liknar mest myror i en myrstack. Hastiga, ryckiga rörelser, enormt stressigt.

När de sju minuterna börjar lida mot sitt slut kontrollerar Mihoko att allt ser bra ut; att papperskorgarna är tömda, sätena rena, toaletterna i ordning och golven fläckfria. Så är det klart och de sex städarna springer ut i trupp, ställer upp sig på rad och bugar för de nya passagerarna.

40 ryggböjningar om dagen blir det.

Att städa just Shinkansen anses lite finare än att städa andra tåg och Mihoko Tahayanagi gillar sitt jobb.

– Det är väldigt hälsosamt, jag svettas mycket! skiner hon upp.

Och många träningspass har det blivit under hennes 18 år som anställd på servicebolaget Tessei, som sköter all städning på Shinkansens nordöstra linjer.

Innan hon började städa jobbade Mihoko med att skriva skrivmaskin, men så fick hon en tyngre försörjningsbörda. Trots att Japan har en liten andel kvinnor i arbetslivet utgör de hela 45 procent av städarna på Tokyo station, där många av de kvinnliga anställda är frånskilda och ensamstående.

För att orka med arbetsbördan, den ständigt närvarande tidtabellen och de fönsterlösa måltiderna i lunchrummet brukar Mihoko avsluta dagen med en grogg.

 

Hanna Sistek

 

Foto: Christina Sjögren Tessei

Foto: Christina Sjögren Tessei

Foto: Christina Sjögren Tessei

Foto: Christina Sjögren Tessei