Undersköterskan Erik Hellsborn hoppar rotmoset den här dagen och går direkt på efterrätten.  – Ett samhälle som grundar sig på kulturell likhet har större möjlighet att vara stabilt, säger han.

Foto: Adam Ihse

FACKET OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHETEN del 4. Undersköterskan Erik Hellsborn tycker att facket borde visa större ­tolerans för sverigedemokrater. Att uppfostra medlemmarna i frågor om rasism och främlingsfientlighet är respektlöst, anser han.

Det är rotmos i dag.

Han upprepar det några gånger innan mannen med rullatorn hör. Restaurang 1900 fungerar som matsal för dem som bor i de omkringliggande servicehusen och för vårdpersonalen. Erik Hellsborn sätter sig vid bordet längst in; fönsterplatserna lämnar han åt pensionärerna.

Redan som 14-åring visste han att han ville arbeta med människor. Han ­tänkte gå barn- och ungdomspro­grammet, men efter att vårdutbildningen gjort reklam i högstadieklassen för en säkrare jobbframtid tänkte han om.

– Sedan tog det ändå fyra fem år att få fast jobb, säger Erik Hellsborn.

Så här i efterhand är han nöjd med beslutet. Sedan åtta år ­jobbar han som undersköterska i den kommunala hemtjänsten i Varberg; vårdarbetare ”i tredje generationen på mammas sida”, säger han. Pappa Lars Hellsborn, miljöpartist i Varbergs kommunfullmäktige, jobbar också inom vården, och de har varit arbetskamrater, men ”han började efter mig”.
Erik Hellsborn tar en klunk av läsken, och en sked av efterrätten: jordgubbar och grädde. Han har en ledig dag, och har ätit en sen frukost, så det är inte dags för lunch än.

Vi har stämt träff för att prata om facket och främlingsfientlighet, och jag säger att uppväxten kan vara betydelsefull: Har han själv fått en antirasistisk uppväxt?

– Under min barndom tillbringade jag och familjen mycket tid med en familj från El Salvador, så jag har alltid haft kontakt med människor från andra kulturer, säger han.

Och så berättar han hur det kom sig att han blev sverigedemokrat. Det var på högstadiet det började. Till en början beskriver han en situation som liknar den som Expos Daniel Poohl berättar om för Arbetet (20 september). Kosovo­albaner kom som asylsökande till såväl Daniels Åsensbruk som ­Eriks Varberg. Men medan Daniel såg ­möjligheter till nya kompisar, liksom oroades över att det blev grupperingar och slagsmål bland både flyktingar och svenskar, och att det uttrycktes hat och rasism och att klasskamrater blev skinnskallar, såg Erik något annat:

– På högstadiet gick jag i en stökig skola, man såg att det var vissa grupper som stod för bråket och stöket, det var framför allt utomnordiska invandrare, säger han.

Det var dels kosovoalbanerna, dels afrikaner, som stod för bråket, säger han.

Men eleverna uppvuxna i Sverige då?

– Det finns bråkmakare i alla grupper, men jag upplevde det som vanligare att det var de andra grupperna.

Några år senare, i gymnasiet, gick han med i Sverigedemokraterna. Tre frågor var avgörande: minskad invandring, hårdare tag mot brottslighet och mindre överstatlighet inom EU.

Föräldrarna sa att politiken var hans val, men tyckte att han skulle ta reda på vad de andra partierna stod för också. Det gjorde han, läste alla partiprogrammen.

– Pappa hade nog varit gladareom jag vore miljöpartist, men han har fått komma till frid med att det är jag inte, vi klarar av relationen ändå.

Tolv år senare är han en av två ledamöter för SD i Varbergs kommunfullmäktige. Han står fast vid vad som är de tre viktigaste frågorna. Men han är mer påläst nu, har en bättre för­ståelse för samhället och ser bakomliggande orsaker på ett bättre sätt, säger han.

Vilka bakomliggande orsaker har du fått förståelse för?

– Jag har kommit till insikt om att det mångkulturella samhället inte är en stabil grund att bygga ett samhälle på. Om grupper med olika värdegrunder ska leva på samma område under samma lagar, så kommer det att bli konflikter.

Ni inom Sverigedemokraterna har ju en värdegrund och en politik som bara 5,7 procent av befolkningen står bakom. Hur ska i så fall sverige­demokrater kunna leva på samma område som de med till exempel kristdemokratisk, centerpartistisk eller socialdemokratisk värdegrund?

– Det kommer alltid att finnas olika uppfattningar i ett samhälle, det finns risk för konflikter mellan ideologiska uppfattningar och politiska inriktningar. Men det är en konflikt som man förvärrar genom att ha olika kulturer inom ett område.
2002, året efter att han blev sverigedemokrat, gick han med i Kommunal. Han såg det som självklart på grund av den svenska modellen, där mycket regleras mellan parterna och kollektivavtal.

Men han var och är missnöjd med fackets koppling till politiken. 2006 skrev han på sin blogg att organisationens maktordning var i det närmaste fascistisk.

Varför fascistisk?

– För att man uteslöt dem som inte delade styrelsens åsikter, och ­därför blev det i praktiken den sittande styrelsen som utsåg sina efterträdare.

Kommunal Halland ville pröva hans medlemskap mot förbundets stadgar.

– Jag kritiserade att man inte fick tycka och tänka som man ville i ­facket, och när jag tyckte och tänkte som jag ville så ville de utesluta mig.

Kommunal centralt beslöt att åsikter eller ett medlemskap i Sverigedemokraterna inte kunde utgöra grund för uteslutning. Däremot ska inte sverige­demokrater kunna väljas till förtroendeuppdrag.

Sverigedemokraternas politik går inte ihop med fackets värde­grund, anser många fackliga före­trädare.

– Jag upplever inte att det finns någon avgörande värdegrundsskillnad. Den enda meningsskiljaktigheten är att jag inte är lojal mot Socialdemokraterna.

– Facket använder ord som människovärde, människosyn, för att nedvärdera meningsmotståndare. Det låter fint om man säger att andra inte har samma människosyn. Att det skulle strida mot alla människors lika värde och rätt, att vi vill minska invandringen, är inte ett argument som jag köper, säger Erik Hellsborn som själv valde att gå ur facket för några år sedan när han kände sig tryggare med sin anställning.

Facket vill arbeta mot rasism och främlingsfientlighet, hur tycker du att det arbetet ska göras?

– Om en person blir dåligt behandlad på sin arbetsplats ska man hjälpa den personen, oavsett motivet. Det är hedervärt. Men det är tyvärr så att arbetarrörelsen har en vid definition av rasism, och stämplar all form av kritik mot den förda invandringspolitiken som rasism. Då blir jag mer tveksam när man talar om antirasism, när det i själva verket handlar om att motarbeta SD.

Du ser dig inte som rasist för att du är sverigedemokrat?

– Nej, absolut inte, det är en befängd sak att antyda.

Många kopplar i stället ordet främlingsfientlighet till SD.

– I dagens samhällsklimat betyder rasism och främlingsfientlighet samma sak. Anklagas man för det ena så blir det ofta det andra.

LO vill bemöta främlingsfientlighet och fördomar om olika folkgrupper, prata om att det är viktigt att säga ifrån.

– Det är en uppfostringskampanj, man ska uppfostra medlemmar som man tycker röstar fel till att rösta rätt, så det är respektlöst.

Vad skulle kunna få dig att byta åsikter, som det du sagt om att ”mångkulturen är brutaliserande”?

– Jag har haft den uppfattning jag har i över ett decennium, och min grundläggande inställning till mångkultur kommer jag inte att förändra. Jag har fått höra motargumenten. Jag anser att jag har rätt. Sedan kan jag byta uppfattning i andra frågor, som klimatfrågor eller var järnvägsstationen ska ligga.

Själv är han kristen och lever efter devisen: Det du vill att andra ska göra för dig …

– Även om jag möter människor med annan politisk uppfattning är jag vänlig, säger han och framhåller att facket också borde visa tolerans för SD:are.

På hans egen arbetsplats jobbar personer med olika etnisk och kulturell bakgrund, vilket fungerar väl.

– Ja, vi är betalda att utföra ett arbete och de allra flesta utför det som man ska, de flesta moment i en vardag behöver inte vara kulturellt betingade. Så de allra flesta personer med invandrarbakgrund klarar givetvis ­alldeles utmärkt av ett hemtjänstarbete.

Ett undantag ger han, en situation som han beskriver som en ”kultur­konflikt”:

– En kollega var troende muslim och vägrade servera alkohol till de äldre.

Samarbetet mellan kollegerna fungerar väl, anser han. Någon rasism har han inte märkt:

– Vi har personer med olika bakgrund men det råder inga konflikter mellan dem, säger han.

Om vi skulle stänga gränserna för invandring så har vi ändå ett samhälle där många kulturyttringar samsas. Människor som väljer olika sätt att bevara traditioner, fira födelsedagar och andra högtider, spendera sin fritid, de väljer olika musik, teater, mat, kläder …

– Men stoppar vi invandringen får vi bättre möjlighet till integration och sammanhållning, säger han.

Att vara emot mångkultur och sam­tidigt leva i den – umgås med personer med olika religiös och etnisk bakgrund, liksom olika politiska åsikter – är inget bekymmer, anser han.

– Personer kan fungera, men samhället gynnas inte av att det finns olika värderingar och rättsuppfattningar, anser han.

Men är det inte svårt att få till ett samhälle där alla har samma värderingar?

– Man kan inte tvinga folk att tycka något, men det är önskvärt att folk har en så gemensam uppfattning om saker som möjligt, för då blir det färre konflikter.

Inom LO borde dock personer tillåtas ha mer olika värderingar?

– Det handlar om att facket ska driva fackliga frågor. I dag arbetar man med frågor som inte har med facket eller arbetsrätt att göra.

Han återkommer till att det gäller att skilja på person och samhälle.

– Personliga möten är något helt annat än hur man betraktar samhället i sin helhet.

Varför då?

– Det är två helt olika skilda saker.

Varför?

– Mina personliga möten är något helt annat än hur jag betraktar ­samhället i stort och människor jag aldrig träffat. Så är det för alla ­människor, det går inte att komma ifrån.

På vilket sätt är det något helt ­annat?

– Nej, jag tycker inte att jag behöver förklara det närmare, det räcker så, säger han.

Runt omkring är borden fyllda, några tittar intresserat på vår intervju.

Alla här känner till hans politiska ståndpunkt, berättar han. Han pratar inte själv politik, men de reaktioner han fått har bara varit positiva, säger han.

Politiskt planerar han för kommande årsmöte och SD:s kommunpolitiska program. Snart drar valrörelsen 2014 i gång på allvar.

Charlotta Kåks Röshammar

 

Med makt i migrationsfall

Erik Hellsborn är gruppledare för SD i kommunfullmäktige i Varberg.

Han är också nämndeman i Migrationsdomstolen. Hans lämplighet som nämndeman prövades 2011, när han i sin blogg skyllde Breiviks terror­attentat i Norge på ”islamisering och massinvandring”, enligt Sydsvenskan. Han fick ha kvar sitt uppdrag.

Han skrev också ”massakern är ett resultat av mångkulturen” och partiledningen tog honom i örat. Han förklarade senare för Expressen att han inte ville frånta Breivik ansvaret. Till Arbetet säger han nu att han inte anser att det finns någon konflikt mellan honom och partiledningen, och att han inte har fler kommentarer kring ärendet.

 

Tipsade om nazistisk bok

2006 rekommenderade Erik Hellsborn boken Vedergällning, som innehåller ett raskrig, en ”blodig massaker på en judisk mediefamilj och en kallblodig avrättning av Sveriges statsminister, ’Göran Påhlsson’”, enligt Expo Idag. Boken hade han köpt från nazistiska Nordiska förlaget.

Erik Hellsborn säger till Arbetet att han fann den läsvärd och intressant:

– Det var bara en underhållningsbok, inte en instruktionsmanual.

Erik Hellsborn (SD) om ...

… de viktigaste ­arbetsmarknadsfrågorna:

• Inför ett lärlingssystem.

• Avskaffa nystartsjobben, som i praktiken är ­diskriminering, eftersom en undanträngningseffekt uppstår när man skattesubventionerar anställning av nyanlända.

… bostadssegregationen:

– Det är LO:s medlemmar som bor i de områden dit ­invandrare kommer. Folk som står högre upp i hierarkin bor där det knappt bor några invandrare. Det är något som de inte möter i verkligheten.

– Den första åtgärden för att komma till rätta med segregationen är att stoppa invandringen. Man kan inte stoppa en fuktskada om man inte först stoppar vattenflödet.

Han hänvisar i stället till att SD vill ge extra anslag till UNHCR, för att hjälpa flyktingar på plats i hemländerna och i närområden.

… romers situation:

Kan romer i Sverige vara en grupp som behöver hjälp på plats? Många har haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Svenska samhället har inte gjort något för att försvåra för romer att komma in på arbetsmarknaden, anser Hellsborn.

– Svenska samhället har diskriminerat historiskt, men inte de senaste decennierna. Så om de har ett utanförskap så är det deras ansvar.

Om DN:s avslöjande om polisregistret, säger han:

– Det utreds, enligt polisen var det en kartläggning av kriminella. Är det så, är det ingen diskriminering.

... att skilja på person och samhälle:

Personliga möten och samhället i stort är två skilda saker, säger Erik Hellsborn i artikeln intill. Men i en insändare (Hallands Nyheter, juli 2012) skriver han och Gejbert Strömdahl (också SD) att regeringen och Miljöpartiet genom att ta ett samhälleligt beslut om vård till papperslösa också ser detta scenario som rimligt:

”Du sitter i ditt hem och äter middag med familjen. Plötsligt stövlar det in en vilt främmande person. Han säger att han inte trivs med sitt nuvarande boende, och därför tänkte han flytta in hos er permanent.” Han tar på sig ”era kläder och äter er mat”. ”Att ge subventionerad sjukvård åt denne illegale utlänning, är detsamma som att säga att denne objudne gäst, trots att han inte ens har rätt att vistas i värdens hem, fortfarande ska ha rätt till frukterna av värdfamiljens arbete”, skriver Hellsborn och Strömdahl.