Brandmän bekämpar storbrand på Arkitekthögskolan på Östermalm i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg

Snart är brandmannens saga all. Handläggarens era stundar.

Så blir det i Gislaved inom kort när ändringen av brandmännens titel träder i kraft.

– Jag är rädd för att Gislaveds kommun blir till åtlöje i resten av landet, säger Maybritt Reljanovic, ordförande i fackförbundet Kommunal i Gislaved som företräder brandmännen.

Facket är bestämt emot namnbytet, både lokalt och från centralt håll, och det är upprorsstämning bland Gislaveds brandmän.

– De känner ingen yrkesstolthet längre. De mår inte alls bra och känner sig överkörda, säger Maybritt Reljanovic.

– Många barn vill ju bli brandmän. Jag har svårt att tro att de drömmer om att bli handläggare.

Anders Axelsson tillträdde för 1,5 år sedan som räddningschef i Gislaved. Han kom från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap där han bland annat skötte jämställdhetsfrågor. Han vill få in fler kvinnor i en bransch där 97 procent är män.

– Att ändra titeln är ett litet steg på vägen, det kan ha ett stort signalvärde. Endast tre procent av arbetstiden handlar om utryckning, resten är vi handläggare i samhällsskydd och beredskap, säger Axelsson till TT.

Titelbytet är en fråga som Axelsson bestämmer över själv och han tänker inte ändra sig.

– Nej, hittills har jag inte fått något argument som gör att jag tänker ompröva det.

Fakta: Kvinnor i räddningstjänsten

Av landets heltidsanställda brandmän 2011 var 2,4 procent kvinnor.

Det är 118 heltidsanställda och 430 räddningsmän i beredskap.

Kommunal har en särskild grupp som företräder och verkar för bättre arbetsvillkor för kvinnliga brandmän, för att exempelvis påverka föreskrifterna för gravida och ammande.

Facket har en handlingsplan för att lokalt förändra arbetsvillkoren för kvinnliga brandmän. Man har till exempel en referensgrupp för nyrekryteringstesterna, utrustning, lokaler och jämställdhetsutbildningar.

Källa: Kommunal (TT)