Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Regeringen räknar med fallande statliga ­investeringar under de närmaste åren. Fackliga ekonomer efterlyser större satsningar.

– Vi har lagt en väldigt offensiv bud­get för 2013 med betydande infrastruktursatsningar, sa finansminister Anders Borg, när han tidigare i veckan presenterade den ekonomiska vårpropositionen och regeringens politik för att motverka krisen.

Men hur pass anfallsglad är egentligen den statliga investeringspolitiken?

Inte särskilt, om man får tro finansdepartementets egna beräkningar. De statliga investeringarna – där merparten utgörs av utgifter för vägar och järnvägar – väntas minska både i år och nästa år. I prognosen väntas ingen ökning alls av statens investeringsutgifter mellan 2011 och 2015, om inflationen räknas bort. Av regeringens ”historiska” satsning på transportinfrastrukturen, som lanserades i fjol, märks inte mycket.

– Investeringspaketet som regeringen talar om är väldigt baktungt. Merparten av investeringarna ligger långt fram i tiden, säger fristående utredaren Christer Persson.

Det innebär att dessa förverkligas först när de flesta bedömare tror att krisen redan har bedarrat och arbetslösheten börjat sjunka.

De kommande årens utveckling är en fortsättning på ett längre skeende. I en bilaga till vårpropositionen framgår att de samlade offentliga investeringarna, där även kommunsektorns investeringar räknas in, har ökat under de senaste tio åren. Men utvecklingen ser olika ut på den kommunala jämfört med den statliga sidan. Bortsett från en tillfällig uppgång under finanskrisåren, 2008 till 2010, har statens investeringar som andel av hela ekonomin gått i sidled, medan kommunernas och landstingens investeringar stadigt ökat.

– Regeringen väljer hellre att satsa på skattesänkningar, säger Christer Persson.

Enligt honom finns det ett tydligt samband mellan den höga arbetslösheten och investeringsnivån.

– Mer offentliga investeringar skulle bidra till ökad efterfrågan. Samtidigt är infrastrukturen eftersatt på många håll och behoven stora. För att få ner massarbetslösheten måste vi sätta i gång och investera, säger Christer Persson.

Även LO-ekonomen Torbjörn Hållö kritiserar regeringen för att ha en för låg ambitionsnivå för den offentliga sektorn. Men han tonar ned de konjunkturpolitiska argumenten för ökade investeringar.

– Det viktigaste är inte att stimulera, utan att sätta i gång projekt som förbättrar den långsiktiga konkurrenskraften. I dagsläget behövs stimulanspolitik på många sätt, men infrastrukturinvesteringar är bara ett sätt, säger Torbjörn Hållö.

Nationalekonomen Martin Flodén poängterar att investeringar ofta kräver långa utdragna processer och kan vara svåra att hastigt ändra på.

– Statliga investeringar utgör en ganska liten del av den totala ekonomin, så de betyder inte jätte­mycket för tillväxten på kort sikt. Samtidigt finns det ingen anledning att hålla igen om man ser ett uppenbart behov, för det låga ränteläget innebär att tidpunkten är den rätta, säger han.