Klicka på diagrammet för att se det i större format.

Nu slås nya rekord i arbetslöshet i unionen, men räkna med att det blir ännu värre. Fler lär förlora sina jobb och den sociala utslagningen tros öka.

– Det är alldeles förfärligt, men arbetslösheten fortsätter att stiga, säger prognoschefen Tord Strannefors på Arbetsförmedlingen om läget i Europa.

Förra veckan kom Eurostat med sina januarisiffror om arbetslösheten. EU slog ett nytt dystert rekord.

I eurozonen är 11,9 procent arbetslösa och i Grekland är snart sex av tio ungdomar utan jobb. Inte sedan mätningarna började i mitten av 1990-talet har siffrorna varit så höga. Vad värre är, är att nya rekord väntas inom kort.

– Min gissning är att siffran snart stiger till 13 procent i eurozonen, säger Tord Strannefors.

Den prognosen är inte särskilt svår att göra. Det är bara att se sig om i ett EU där flera länder tvingas göra stora åtstramningar för att bland annat få ned sina räntekostnader. Besparingarna leder till minskad konsumtion, vilket i sin tur leder till lägre tillväxt.

Olika utspel för hur jobben ska bli fler görs dock från många håll.

Businesseurope vill införa ett flexicuritysystem som ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden. Arbetsgivarorganisationen på EU-nivå vill öka möjligheten att göra tillfälliga anställningar samt minska skyddet för fast anställda.

I Italien sjönk arbetslösheten från 11,8 procent till 6,1 mellan 1996 och 2006, vilket enligt Businesseurope beror på flexiblare anställningar. Arbetsgivarna vill även ha en bättre matchning på arbetsmarknaden samt att företagen får sänkta skatter.

Europafacket har andra recept för att skapa fler jobb. Det vill harmonisera bolagsskatten och föreslår 25 procent i alla länder. På så vis ska EU-länderna slippa tävla mot varandra i skattesänkningar för att locka till sig företag. Andra förslag är att stärka kollektivavtalssystemet och stimulera ekonomierna mer för att skapa tillväxt.

Från EU-kommissionen finns en rad förslag som främst ska syfta till att höja ländernas konkurrenskraft. Genom finanspakten och andra överenskommelser vill EU få större insyn och bötfälla de länder som missköter sin ekonomi.

Ett av förslagen från EU blev en het fråga denna vecka då Europafacket hade sitt 50 personer stora styrelsemöte i Bryssel.

På EU-toppmötet i december förra året lanserades ett förslag om individuella reformkontrakt mellan EU-kommissionen och enskilda medlemsländer. Hur dessa kontrakt ska se ut ska utvecklas i samband med EU:s toppmöte i juni.

– Just nu lutar det åt att sådana kontrakt ska bli obligatoriska för euroländerna, säger Johan Danielsson på LO:s internationella enhet.
Europafackets styrelse var mycket orolig för att EU-kommissio­nen ska använda reformkontrakten som ett verktyg för att genomföra förändringar på fler delar av arbetsmarknaden.

Redan i dag ger EU-kommissionen råd till de enskilda medlemsländerna om hur de ska sköta sin ekonomi och hantera arbetsmarknaden. För flera länder handlar råden om avregleringar på arbetsmarknaden.

– Den stora frågan på Europafackets möte den här veckan var hur man ska ställa sig till dessa reformkontrakt. Flera fack är skeptiska till att införa dem eftersom de misstänker att det främst handlar om att strama åt ekonomierna ytterligare, säger Johan Danielsson.