Fler och fler äldre fortsätter att arbeta efter 65 år, visar nya siffror från Pensionsmyndigheten. Men de äldre arbetar allt färre timmar i veckan.

Bland dem som är mellan 65 och 74 år är nu lika många i arbete som före 1976, då pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år.

Kvinnor mellan 65 och 69 år är till och med i högre grad ute i arbetslivet i dag jämfört med före 1976, visar en analys från Pensionsmyndigheten som presenteras i dag, fredag.

– Vi ser en långsam men tydlig tendens mot senare utträde ur arbetskraften, säger Ole Settergren, utvecklingschef vid Pensionsmyndigheten.

– Samma tendens finns i hela Västeuropa, liksom i Japan och and­ra länder. Den är svagare i Sverige än på andra håll, men den börjar från en högre nivå.

Men parallellt med att allt fler äldre arbetar har 65-plussarna minskat sin genomsnittliga arbetstid. Fler arbetar, men de gör det färre timmar i veckan. Mätt i antal timmar har därför arbetskraftsdeltagandet varit ungefär oförändrat 2005 till 2012.

– För att man ska ”tillhöra arbetskraften” räcker det att man har arbetat en enda timme den vecka som undersökningen genomförs, säger Hans Olsson, analytiker vid Pensionsmyndigheten som har skrivit rapporten. Det kan vara så att allt fler äldre småjobbar, till exempel med uppdrag i föreningar eller slöjd för försäljning i liten skala.

Slående många äldre män är företagare. Hela 60 procent av de arbetande männen över 65 år har antingen enskild firma eller är fria yrkesutövare, medan 40 procent är anställda. Bland de äldre kvinnorna är företagande inte alls lika vanligt.

När Pensionsmyndigheten jämför svenskarnas utträdesålder från arbetslivet med andra länder framstår Sverige som extremt. Mycket få länder har så hög andel sysselsatta i åldrarna 55 till 64 år (bara Island och Nya Zeeland slår Sverige). Men ser man till sysselsättningen i åldrarna 65 till 69 år faller Sverige plötsligt till en medelmåttig placering.

– Vi jobbar på som sjutton fram till 65, sedan är det ganska tvärt slut, säger Hans Olsson. I andra länder sker ingen markant nedgång kring 65. Vår starka 65-årsnorm är avvikande.

Samtidigt som det alltså finns en försiktig tendens till att fler äldre fortsätter att arbeta ökar medellivslängden kraftigt. Det sätter press på pensionerna, som ska räcka till allt fler år och månader som pensionär.

– Utvecklingen mot ett längre arbetsliv är alldeles för långsam för att hålla pensionsnivåerna uppe, säger Ole Settergren.

Ole Settergren tror i och för sig att utvecklingen mot fler äldre i arbetslivet kommer att accelerera. Men för att klara pensionerna i framtiden krävs också en förbättring i andra änden – ett tidigare inträde i arbetslivet.

– För individen har arbete i slutet av livet stor effekt: Ett extra års arbete höjer pensionen med hela åtta procent. För pensionssystemets stabilitet är det tvärtom. Ett års tidigare inträde på arbetsmarknaden får dubbelt så stor verkan som ett års senare utträde.