Folkpartiet hoppas att Håkan Juholts avgång innebär att Socialdemokraterna svänger angående europakten.
– Nu är det ett nytt läge och det är möjligt att socialdemokraterna vill återgå till sin traditionella hållning i Europafrågor, säger EU-nämndens ordförande Carl B Hamilton (FP).

Endast en halvtimme efter att Håkan Juholt inlett sin presskonferens skrev Carl B Hamilton på sin blogg att avgången ”banar väg för ett S-ja till EU:s finanspakt”.

Frågan om Sverige ska gå med i europakten har varit en het politisk potatis.

Regeringen är positiv till att Sverige ska gå in i uppgörelsen men oppositionen har hittills sagt nej. 
EU vill dock ha besked denna vecka. 
Eftersom oppositionen säger nej finns inte ett tillräckligt stöd i riksdagen. Trots det tror Carl B Hamilton att både Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan ändra sig i sista stund.

Miljöpartiet hoppas han att regeringen kan övertyga genom att förhandla fram en lösning som innebär att partiet känner sig trygga med att ”regeringen inte vill föra in euron köksvägen”.

Socialdemokraterna tror han kan ändra sig av andra skäl.

– Jag tolkar Socialdemokraternas tidigare nej som att Håkan Juholt kände sig pressad. Han ville visa handlingskraft på ett område och det blev i frågan om europakten.

Enligt Carl B Hamilton är ett socialdemokratiskt nej ett brott mot den linje som partiet tidigare drivit under årtionden och som går ut på att Sverige lagt sig så nära de andra EU-länderna som möjligt i ekonomiska frågor.

Att Socialdemokraterna just nu befinner sig i en partiledarkris, vilket kan försvåra möjligheten att fatta beslut, tror han inte har någon direkt inverkan på europaktsfrågan.

– Riksdagsledamöterna är trots det skyldiga att fatta beslut, säger han.

Att ett partiledarbyte banar vägen för en snabb förändring av socialdemokraternas EU-politik förnekar Marie Granlund som är partiets representant i EU-nämnden.

– Det kanske fungerar så i hans parti men så fungerar inte Socialdemokraterna. Bara för att vi byter partiledare betyder inte det att vi byter åsikt, säger Marie Granlund.

Partiet sa nej till det förslag om europakt som las fram den 9:e december förra året.

I slutet av förra veckan kom dock ett nytt förslag, det fjärde i ordningen, på hur en europakt skulle kunna se ut. 
Än så länge har dock partiet inte bestämt sig för hur de ska se på förslaget.

– Vi har tyvärr inte hunnit gå igenom det ordentligt ännu. Vi analyserar det nu men det har varit lite annat att pyssla med under helgen, säger Marie Granlund.

Fakta

Europakten

En regel införs i nationell lag om att budgetunderskott inte får överskrida 0,5 procent av BNP.

Länder som bryter mot det ska av EU:s domstol kunna dömas att böta en summa motsvarande 0,1 procent av sin egen BNP till euroländernas räddningsfond.

En "korrigeringsmekanism" införs i nationell lag som automatiskt åtgärdar för stora underskott.

Reglerna ska "helst" skrivas in i grundlag.

De euroländer i pakten som inte inför reglerna kan dras inför EU:s domstol.

Icke euro-länder ska informera om förberedelser inför och resultat av eurotoppmöten. De kan få delta i ett möte per år om de uttalat sin avsikt att följa pakten och sagt ja till den.

Paktens regler ska bara vara bindande för länder som gått med i valutaunionen.

Icke euroländer kan ansluta sig till pakten utan att omfattas av de nya kraven på budgetdisciplin.

Icke euroländer kan frivilligt binda sig till delar eller till hela paktens krav (TT).

Källa: TT