En som det verkar ensam man har genom bombdåd och genom ett urskiljningslöst skjutande på det norska socialdemokratiska ungdomsförbundets sommarläger dödat minst 91 människor, varav minst 84 ungdomar från 14 år och uppåt.

Dåden är fasansfulla och visar kanske tydligare än tidigare dåd terrorns obegripliga underbyggnad:

Mord i det civila samhället kan aldrig försvaras av vare sig någon ideologi, någon -ism eller, som i detta fall, av en ensam mans hat mot det socialdemokratiska partiet i Norge.

Flera tidningar har i dag lördag gått ut med uppenbart felaktiga spekulationer om att islamistisk terrorism ligger bakom attentaten.

Gripandet av den ensamme norske förövaren, en 32-årig man med böjelser för vapen och med tydliga högerextrema värderingar, för i stället spåren i en helt annan riktning.

Det finns därför skäl att upprepa vad terrorexperten Magnus Norell redan några timmar efter attacken sa när han i SvT fick frågan om Norges internationella engagemang kunde vara orsak till dåden.

Om någon vill spränga en bomb i Oslo så kan den personen alltid hitta något skäl till att göra det, var Magnus Norells svar. Han har helt rätt. För extremister finns alltid skäl som försvarar deras handlande. Men i humanismen och medmänsklighetens namn kan aldrig ett sådant försvar hittas.                                                                                                                     
Mördare är alltid mördare, vare sig det handlar om en högerextremist i Oslo, islamister i London och Spanien, demonstranter i Aten som för någon månad sedan brände ihjäl en gravid kvinna i en bankattack eller när obeväpnade barn blir ihjälskjutna vid oroligheter i Gaza.
Vid alla dessa antihumana handlingar finner förövarna skäl och orsaker som förklarar dåden och som avhändar förövarna ansvaret för de dödade människorna.
Men ansvaret är alltid deras.
Ett brott är ett brott. Ett mord är ett mord.

Naturligtvis måste säkerhet i det offentliga samhället i Norge nu ses över. Men attentatet är ingen orsak till hets mot vare sig religiösa utövare eller folk med speciella politiska åsikter.
I stället är det önskvärt att styrande politiker både i Sverige och Norge klart uttalar och står fast vid att samhället är och skall vara öppet och sekulärt.
Staten som ska omsluta och representera hela befolkningen måste så långt möjligt stå fri från all påverkan och försvara det fria och öppna samhället där alla åsikter är tillåtna.

Då försvarar vi också ett samhälle där ungdomar kan åka på sommarläger och hysa vilka åsikter de vill utan att riskera den typ av fruktansvärda attentat som på fredagen skakade Norge.