Tusentals svenskar kan tvångsnorskas

Norska Skatteverket skärper kraven på den som vill jobba i Norge. Den som övernattar fler än 183 dygn under ett år måste skriva sig i Norge. Och den som jobbar mindre måste infinna sig på ett norskt skattekontor för att få skattekort.

Det gäller även arbetslösa och sjuka som får ersättning, och åkt tillbaka till sina hemländer.

– När Skatteetaten skärpte tillämpningen började kaoset. Den senaste veckan har drygt 1 000 personer hört av sig. Vi drömmer om folkbokföring på nätterna, säger Kjell Olsèn på norsksvenska Grensetjänsten.

Reglerna har alltid sett ut så här. Men i början av året skärpte norska Skatteverket, Skatteetaten, tillämpningen av dem.

De som arbetar mindre än sammanlagt 183 dygn per år får ett tillfälligt personnummer i Norge, ett D-nummer. Numret krävs för att få ett skattekort, vilket i sin tur krävs för att rätt skatt ska dras. Annars dras 50 procent.

Tidigare har Skatteetaten automatiskt skickat hem skattekort till dem som har ett D-nummer, totalt över en miljon människor. Men från och med år måste den som vill ha ett skattekort ta sig till ett norskt skattekontor för att legitimera sig. Något som drabbar arbetslösa och sjuka gästarbetare som under krisen blivit permitterade och åkt tillbaka till sina hemländer. Deras ersättning administreras via den obligatoriska norska arbetslöshetsförsäkringen i Norge. Och kräver skattekort.

– En gränsarbetare, eller en polack, tysk, lett, som blivit permitterad eller långtidssjukskriven måste alltså sätta sig i en bil och ta sig till ett norskt skattekontor, säger Kjell Olsén.

För den som arbetar och vistas mer än 183 dygn i Norge skärps kraven på folkbokföring. Med vistas menas alla boendeformer förutom tält, husvagn eller om en hantverkare bor i det hus hon eller han renoverar. Byggbarack räknas däremot som boende.

– Ingen hänsyn tas till familj eller var du har din sociala sfär. Lever jag i Norge ska jag vara folkbokförd där. Men pendlar jag och har hus, familj och vänner på en annan plats än där jag jobbar borde jag vara folkbokförd där, anser Kjell Olsèn.

– Vi hoppas att det här leder till färre falska identiteter och att vi får bättre översikt över människor med D-nummer, säger Svein Kristensen chef för Skatteetaten.

För tre år sedan kom en vägledande dom i svenska Regeringsrätten. En snickare från Värmland hade enligt domen inte rätt att tacka nej till jobb i Norge som arbetsförmedlingen anvisat. Hans ersättning från a-kassa kunde dras in. Det är nu praxis, den som bor i ett gränsområde kan alltså anvisas lämpligt jobb som ligger på andra sidan gränsen, om inte skillnaderna i socialförsäkringarna blir för stora.

Enligt Malin Rådman på arbetsförmedlingarna i värmländska Sunne och Kil har inte anvisningarna ökat efter den tidigare domen. Men man har inte hunnit ta ställning till de skärpta reglerna för folkbokföring – och därför vet ännu ingen om resultatet blir tvångsnorskning.

Läs även: Skattenummer ska stävja finska svartjobb