På fredag vaknar du upp i ett av världens allra fattigaste länder – åtminstone när det gäller småmynt. I och med att 50-öringen slopas blir värdet av vårt minsta mynt avsevärt högre än omvärldens.

I eurons Europa finns det en uppsjö av småmynt. Det är 1-centare, 2-centare och 5-centare att hålla reda på. Engelsmännen har kvar 1-pennymynten. I Nordamerika håller man hårt i sina 1-centare.

Och i våra grannländer skramlar 50-öringarna fortfarande. Det är bara två år sedan 25-öringen avskaffades i Danmark, och det lär dröja innan landet tar nästa steg. Norrmännen följer oss närmast i fotspåren. Där föreslog riksbanken nyligen att 50-öringen ska avskaffas.

Men hur kommer det sig att Sverige blivit så fattigt på småmynt? Den frågan har inte utredarna på Riksbanken något glasklart svar på. Deras besked är att 50-öringen inte behövs och därför avskaffas den. En inställning som två tredjedelar av svenskarna delar.

Men varför anser sig svenskarna inte behöva småmynt, medan andra gör det? En sak är klar. Det beror inte på att svenskarna är flitigare kortanvändare än andra. Statistik visar att både norrmän och danskar bräcker oss på detta område.

Förklaringen tycks i stället ligga i allmänhetens attityder. Dessa tycks i sin tur bero på tidigare erfarenheter, eller snarare brist på sådana. Ungefär samtidigt med mätningen om svenskarnas inställning till 50-öringen tillfrågades kanadensarna om de vill behålla 1-centsmyntet. Bara en knapp majoritet – 42 procent mot 33 – vill slopa pennyn, trots att dess värde motsvarar mindre än 7 svenska öre.

Kanadensarnas farhåga är att avskaffandet av ett mynt ska leda till prisökningar, att handlarna helt enkelt höjer priserna när den minsta valören försvinner. En rädsla som går som en röd tråd i myntdiskussioner världen över. Just den debatten dyker upp överallt i takt med att inflationen undergräver värdet på mynten.

Svenskar är däremot vana att säga farväl till småslantar. Ingen tycks vara rädd att det ska göra avtryck på inflationen. Undersökningar visar också att betydande prisstegringar har uteblivit efter tidigare slopanden.

En annan faktor är att den avrundning av ören som vi tar för given inte alls är lika självklar i omvärlden. Faktum är att den svenska öresavrundningen blivit ett begrepp. När nyzeeländare och australiensarna på 1990-talet slopade sina 1-centare pläderade centralbankerna för ”swedish rounding”.