Mona Sahlin

Foto: Björn Larsson Rosvall

I fyra år har hon kritiserat regeringens skattesänkningar. Nu vill Mona Sahlin i stort sett behålla dem. ”Valet handlar om att vinna principerna och värderingarna bakom skatterna, sedan kan vi gå vidare”, säger hon. Lagstiftning om rätt till heltidsjobb är ett löfte, den här gången utan förbehåll.

Den 27 maj är Stockholmsmässan i Älvsjö fylld av företagare. Svenskt Näringsliv håller framtidsmöte, Kenneth Bengtsson har just valts till ny ordförande, och det är dags för dagens höjdpunkt: debatt mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt.

Den annonseras som ”titelmatchen”. En bild av svettiga boxare i en boxningsring projiceras på scenen.

Ett halvår tidigare höll Socialdemokraterna partikongress i just den här salen. Om någon framgångsrik småföretagare till äventyrs hade tittat in då, så hade han eller hon löpt stor risk att bli ihjälkramad. Mona Sahlin måste de senaste åren ha talat mer om företagande och investeringar än Fredrik Reinfeldt (som i gengäld bör ha uttalat ordet ”arbetarparti” oftare).

Men när kombattanterna träder fram i scenljuset och publiken applåderar syns det direkt vem som har hemmaplan.

– Arbetslösheten biter sig fast, försöker Mona Sahlin från sin ringhörna. Regeringens skattesänkningar skapar klyftor, men ger inga jobb. Vi vill hålla samman Sverige, investera i utbildning och infrastruktur, bygga landet starkt.

Mona Sahlin lovar sänkta arbetsgivaravgifter. Hon vill ordna nytt riskkapital. Hon bjuder in arbetsgivarna till samarbete kring industriell utveckling.

Publiken lyssnar artigt, men det hjälps inte: I den här församlingen behöver Reinfeldt bara säga ”förmögenhetsskatt”, och segern är klar.

Nå, Mona Sahlin har varit med om värre uppförsbackar. Mycket värre. När hon två veckor senare tar emot i sitt rum på riksdagen, med ett svartvitt porträtt av Anna Lindh på väggen, framkallar debatten hos Svenskt Näringsliv inga traumatiska minnen.

– Enda gången jag blev utbuad var ju när jag argumenterade för rätten till heltidsjobb, säger hon enkelt.

Då har LO-Tidningen just frågat varför socialdemokratiska ministrar – Sahlin är en av dem – har talat om rätten till heltid i 20 år utan att göra något. Hon svarar:

– Därför att motståndet har varit så starkt! I grunden handlar det om paragraf 32: arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet. Vi trodde att vi skulle komma framåt lättare i kommunerna och landstingen, där vi hade den där vårdkommissionen tillsammans med fack och arbetsgivare. Det gick trögt.

– Men det får vara nog med prat. Det är moget nu.

Så du är beredd att ta till lagstiftning?

– Ja. Och nu hörde du att jag sa ”ja”, inga ”om” eller ”men”.

– Vi hade ett lagförslag framme när vi förlorade valet 2006. Det går att ta fram och använda väldigt snabbt, med en del förändringar.

Lagstiftning blir ett av tre ben. Det ska stödjas av ekonomiska stimulanser: 500 miljoner kronor per år 2011 och 2012 till de kommuner som ändrar sin arbetsorganisation så att det blir fler heltidstjänster. Tredje benet blir att se över reglerna om hur a-kassan fungerar för deltidsarbetslösa.

När regeringen begränsade de deltidsarbetslösas rätt att stämpla till 75 dagar protesterade Socialdemokraterna. Nu är det alltså inte givet att de rödgröna ökar antalet dagar.

– Nej, inte i den budget vi lagt fram för nästa år, bekräftar Mona Sahlin. Men det är absolut givet att villkoren måste förbättras.

– Det måste alltid löna sig att arbeta. Också om du är deltidsarbetslös. Det gör det inte i dag, eftersom man kan tappa hela ersättningen om man får ett påhugg en vecka.

– När dagarna är slut vill vi dessutom att det finnas aktiva insatser, till exempel utbildning med ersättning.

Löna sig att arbeta… Med en högsta dagpenning på 950 kronor som ni föreslår kan en arbetslös få ut lika mycket som en hotellstäderska får av heltidsarbete. Hur ska arbetslösa då motiveras att ta lågavlönade jobb?

– Tar man inte de jobben, så förlorar man ju ersättningen. Rätten till ersättning är för oss kopplad till plikten att ta arbete. Och till att det alltid ska finnas stöd för att ställa om.

Efter 100 dagars arbetslöshet vill ni att dagpenningen ska trappas ner med 150 kronor. Tror alltså även ni på en piska för att få de arbetslösa att söka jobb?

– Rätt till arbete, plikt att ta arbete, och att det måste finnas den här typen av nedtrappning – det tror jag på. Men det är också en plikt för samhället att se till att det finns insatser i alla lägen: praktikplatser, utbildning, komvux… Och där ska också ersättningen vara högre. Aktivitet ska alltid löna sig.

Den borgerliga regeringens stora reform är jobbskatteavdraget, alltså sänkt inkomstskatt för dem som arbetar, men inte för pensionärer, arbetslösa och sjuka. Socialdemokraterna har haft principiella invändningar. Skattesänkningarna skapar klyftor mellan olika grupper och är inte ett effektivt sätt att skapa jobb, enligt partiets reservationer i riksdagen.

Men i ert budgetförslag behåller ni i stort sett jobbskatteavdraget. Av 70 miljarder i skattesänkningar tar ni bara tillbaka två. Varför?

– Man måste ha något slags rimlighetsresonemang, svarar Mona Sahlin. Man är emot det regeringen gör. Sedan går fyra år. Då har du ett annat skattesystem. Det går inte att återställa allt i ett slag.

Är förändringen av skattesystemet så stor att den är omöjlig att ta tillbaka?

– Ja, i ett budgetförslag går det inte, vare sig politiskt eller ekonomiskt. Men förändring är möjlig. De gjorde mycket på fyra år, det kan vi rödgröna också göra.

– Nu argumenterar vi – alla tre, vilket inte varit självklart hela tiden – mot att pensionärer, arbetslösa och föräldralediga betalar högre skatt, och tar de första stegen mot lika beskattning.

Stora skattesänkningar kan påverka synen på skatt och välfärd. Om samma politik får fortsätta finns risken att grunden för välfärdssamhället eroderar, tror Mona Sahlin. Den som hon sammanfattar med det gamla Marxcitatet: ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”.

– Men än så länge hör du lika ofta: ”Jo, jag har fått 1 000 eller 1 500 kronor mer i plånboken, men jag vet ju att andra har fått det sämre, och det känns inte bra”. Solidaritetskänslan är fortfarande levande i Sverige.

Mona Sahlin anser inte att hon har givit motståndaren ett övertag i valrörelsen genom att lämna jobbskatteavdraget nästan orört. Hon noterar att Fredrik Reinfeldt tidigare använde den poängen, men har bytt spår och nu talar om rödgrön skattechock Vilket öppnar för en mer klassisk höger-vänsterdebatt.

Faktum kvarstår: Ni sänker skatten på pensioner, men höjer den inte på löner, utom de allra högsta. Duckar ni för opinionen?

– Vi tar skattedebatten! svarar Mona Sahlin. Vi ser väljarna i ögonen och säger: För att klara välfärden och klimatet måste vi höja inkomstskatten och koldioxidskatten. Och så förmögenhetsskatten och avdraget för hushållstjänster.

– Det här valet handlar om att vinna principerna och värderingarna bakom skatterna, sedan kan vi gå vidare. För Reinfeldt är sänkt skattetryck ideologiskt överordnat. För oss är det behovet av välfärd som ska styra skattetrycket.

I sitt budgetförslag tar de rödgröna in lite mer i skatt, och satsar pengarna på infrastruktur, arbetslösa och sjuka. Men budgetsaldot är exakt det samma som regeringens.

Hur kan det bli fler jobb av er politik när ni inte stimulerar efterfrågan i ekonomin mer?

– Genom att vi stimulerar dem som verkligen behöver konsumera mer, som barnfamiljerna, ensamstående, pensionärer, svarar Mona Sahlin. Om man, som regeringen, sänker skatten för dem med de högsta inkomsterna sparar de mer. Det är ett skolexempel på hur ekonomisk politik kan göra skillnad.

Sahlin om …

… att ta bort de två undantagen från turordningsreglerna vid uppsägning i företag med högst tio anställda?

– Partiet är emot de två undantagen. Men det är inte det högst prioriterade nu. Det står jag för.

… att reglera i lag hur bemanningsföretag får användas?

– Ja, min uppgift som politiker är att se till att man inte kan runda förtursrätten till anställning genom att gå via bemanningsföretag. Om inte de regleringar vi nu har fått i avtal räcker, så måste vi trygga detta i lag.

… vilka arrangemang hon hoppas på när de rödgröna satsar mer på att locka fler internationella evenemang till Sverige?

– Fotbolls-VM! Nej, men exempelvis läkemedelsmässor, stora kulturevenemang och inte minst idrott. Regeringen har med rätta fått kritik för att den hållit så hårt på garantierna att Sverige missat stora tävlingar

De rödgröna och valet

Det rödgröna regeringsalternativet består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

De rödgrönas vallöften hittills:

  • Starka offentliga finanser.
  • Höjt tak i a-kassan. Högsta dagpenningen – i dag 680 kronor – blir 930 kronor år 2011 och 950 kronor 2012. Avgifterna till a-kassan ska inte variera mellan förbund med hög respektive låg risk för arbetslöshet.
  • Slopade tidsgränser i sjukförsäkringen. 80 procents ersättning hela sjukperioden. Höjt tak.
  • Sänkt skatt för arbetsgivare som anställer arbetslösa ungdomar.
  • Fler platser i arbetsmarknadsutbildning, praktik, högskola och yrkeshögskola
  • Inkomstskatten oförändrad på inkomster upp till 40 000 kronor.