Det råder bostadsbrist i 125 av landets kommuner och störst är bristen i de 50 största kommunerna. Samtidigt har byggandet fallit långt under den nivå som behövs för att trygga bostadsförsörjningen för en växande befolkning. Framför allt finns behov av fler hyresrätter till rimliga kostnader.
 

 

Ansvaret för det låga byggandet faller tungt på regeringen. De borgerliga ägnar sig helst åt att sälja ut allmännyttans lägenheter till underpris. Men att omvandla hyresrätter till bostadsrätter skapar inte fler lägenheter. Följden blir bara en tilltagande bostadssegration.

De snabbt stigande priserna på bostadsrätter har till exempel i Stockholm lett till att folk med lägre inkomster inte längre har en chans att skaffa sig en lägenhet inom tullarna.

Bristen på bostäder håller på att bli ett tillväxthinder. Folk som söker sig till expanderande orter för att arbeta måste ju ha någonstans att bo.

Konjunkturstimulans
För reparation och ombyggnad av bostadsrätter och villor har regeringen infört ett rot-avdrag. Ur sysselsättningssynpunkt är det bra. I dagens djupa lågkonjunktur kommer det att ge många hantverkare jobb. Men det bör självklart ses som inte konjunkturstimulans, inte som ett permanent bidrag.

Det är dock oerhört stötande att samma bidrag inte utgår till ombyggnad och reparation av flerfamiljsfastigheter. I praktiken innebär det ju att landets samtliga hyresgäster med sina skatter betalar ombyggnad av villor och bostadsrätter.

Om samma generösa regler gällt för hyresgäster skulle det motsvara en subvention av 100.000 kronor på varje flerfamiljslägenhet i behov av upprustning.

Och visst finns behoven. Bara en nödvändig upprustning av de mest slitna områdena i miljonprogrammet skulle enligt Sabo skapa mellan 20.000 och 30.000 jobb för byggnadsarbetare. Att regeringen inte infört ett rot-avdrag för flerfamiljshus är en politisk skandal av stora mått och ett bevis på att den struntar i byggarbetslösheten.

Nyproduktion
På längre sikt räcker det inte med att rusta upp och miljöanpassa befintliga bostäder. Vi måste också få fart på nyproduktionen. Den rödgröna oppositionen presenterade nyligen ett gemensamt bostadspolitiskt program. Målet är att på några års sikt fördubbla dagens byggande av bostäder, från under 20.000 per år upp till 40.000 per år varav den större delen ska vara hyresrätter.

Detaljerna i programmet kan behöva finslipas, men inriktningen är klar. En så kraftig ökning av byggandet kräver ett genomtänkt bostadsfinansieringssystem som både allmännytta och privatvärdar kan utnyttja.
 
Det finns även goda skäl att förbättra kommunernas möjlighet att planera bebyggelsen. Utvecklingen i dag går mot att hyresrätten trängs ut från de attraktiva områdena, framför allt i storstadsområdena.

Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu vill därför att Plan- och bygglagen ändras så att kommunerna i stadsplanen kan lägga fast även upplåtelseformerna. Idén är bra. Så sker i många andra länder och det är det enda effektiva sättet att motverka en tilltagande bostadssegregation. Hyresrätt till rimliga kostnader ska finnas även i städernas kärnor.

Den borgerliga regeringen lämnar efter sig en bostadspolitik i förfall. Det kommer att ta tid att städa upp efter dem. Och det kommer bara att ske med en rödgrön regering.